Kristen etik: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Nuvarande version från 15 december 2023 kl. 23.37

Kristen etik avser de etiska skolor och ställningstaganden som hämtar inspiration från den kristna idétraditionen. Etiken formerades ur den judiska traditionen och hebreiska litteraturen under den tidiga kristna perioden, fram till första konciliet i Nicaea.^[1]

Centrala begrepp i den kristna etiken är de tio budorden, syndernas förlåtelse, kärleken till nästan, och församlingens gemenskap. Inom Katolska Kyrkan har De sju dygderna ett stort litterärt värde som symboler, och De sju dödssynderna är deras negativa aspekter. I samtiden är frågor om människovärde, aborträtt^[2] och flyktingmottagande^[3] vanliga föremål för diskussion inom ramen för kristen etik.

Inom den Romersk-katolska kyrkan är den kanoniska rätten delvis en kodifiering av etiken, som grundas på skolastiken. Under reformationen avvisades skolastikernas aristotelism och man bildade en egen etik^[4]. Viktiga etiker på reformatorisk mark är bland andra Philipp Melanchthon, Samuel von Pufendorf och Søren Kierkegaard. Under andra världskriget formulerade teologen och aktivisten Dietrich Bonhoeffer en kristen etik som vände sig emot den lutherska doktrinen om rättfärdiggörelse genom tron allena. Bonhoeffer menade att man även måste agera.

Se även

Referenser

^ Long, D. Stephen (2010). Christian ethics : a very short introduction. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-956886-4. OCLC 607986761. https://www.worldcat.org/oclc/607986761. Läst 2 februari 2022
^ ”Christianity and abortion” (på engelska). Wikipedia. 2022-01-28. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Christianity_and_abortion&oldid=1068399340. Läst 2 februari 2022.
^ ”Mars 2021: Ekumenisk deklaration från Kyrkornas världsråd till förmån för flyktingrätten”. Kyrkornas världsråd. Mars 2021. https://cwsglobal.org/wp-content/uploads/2021/08/March-2021_-Ecumenical-Declaration_-Expand-Welcome_-with-current-Signatures_5March-26COB-2-1.pdf. Läst 2 februari 2022.
^ Wogaman, J. Philip (2011). Christian ethics : a historical introduction (2nd ed). Westminster John Knox Press. ISBN 978-0-664-23409-6. OCLC 657080526. https://www.worldcat.org/oclc/657080526. Läst 2 februari 2022

[1] Long, D. Stephen (2010). Christian ethics : a very short introduction. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-956886-4. OCLC 607986761. https://www.worldcat.org/oclc/607986761. Läst 2 februari 2022

[2] ”Christianity and abortion” (på engelska). Wikipedia. 2022-01-28. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Christianity_and_abortion&oldid=1068399340. Läst 2 februari 2022.

[3] ”Mars 2021: Ekumenisk deklaration från Kyrkornas världsråd till förmån för flyktingrätten”. Kyrkornas världsråd. Mars 2021. https://cwsglobal.org/wp-content/uploads/2021/08/March-2021_-Ecumenical-Declaration_-Expand-Welcome_-with-current-Signatures_5March-26COB-2-1.pdf. Läst 2 februari 2022.

[4] Wogaman, J. Philip (2011). Christian ethics : a historical introduction (2nd ed). Westminster John Knox Press. ISBN 978-0-664-23409-6. OCLC 657080526. https://www.worldcat.org/oclc/657080526. Läst 2 februari 2022

[1]

[2]

[3]

[4]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
+'''Kristen etik''' avser de etiska skolor och ställningstaganden som hämtar inspiration från den kristna idétraditionen. Etiken formerades ur den judiska traditionen och hebreiska litteraturen under den tidiga kristna perioden, fram till [[första konciliet i Nicaea]].<ref>{{Bokref|titel=Christian ethics : a very short introduction|url=https://www.worldcat.org/oclc/607986761|utgivare=Oxford University Press|datum=2010|hämtdatum=2022-02-02|isbn=978-0-19-956886-4|oclc=607986761|förnamn=D. Stephen|efternamn=Long}}</ref>
-{{Kristendomen}}
-Den '''kristna etiken''' utvecklades medan de [[kristna]] ännu var medborgare i det [[Romerska riket|romerska riket]]. De kristna tog slutligen över själva imperiet. [[Augustinus]] anpassade sig efter [[Platon]], och senare, efter den [[islam]]iska överföringen av hans arbeten. [[Thomas av Aquino]] arbetade in [[Aristoteles]] [[filosofi]] till ett kristet ([[katolicism|katolskt]]) system.
-Centrala begrepp i den kristna etiken är [[de tio budorden]], [[synd]]ernas förlåtelse, kärleken till nästan, och [[församling]]ens gemenskap. Inom [[Katolska Kyrkan]] har [[De sju dygderna]] ett stort litterärt värde som symboler, och [[De sju dödssynderna]] är deras negativa aspekter.
+Centrala begrepp i den kristna etiken är [[de tio budorden]], [[synd]]ernas förlåtelse, kärleken till nästan, och [[församling]]ens gemenskap. Inom [[Katolska Kyrkan]] har [[De sju dygderna]] ett stort litterärt värde som symboler, och [[De sju dödssynderna]] är deras negativa aspekter. I samtiden är frågor om människovärde, aborträtt<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Christianity and abortion|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Christianity_and_abortion&oldid=1068399340|tidskrift=Wikipedia|år=2022-01-28|hämtdatum=2022-02-02|språk=en}}</ref> och flyktingmottagande<ref>{{Webbref|url=https://cwsglobal.org/wp-content/uploads/2021/08/March-2021_-Ecumenical-Declaration_-Expand-Welcome_-with-current-Signatures_5March-26COB-2-1.pdf|titel=Mars 2021: Ekumenisk deklaration från Kyrkornas världsråd till förmån för flyktingrätten|hämtdatum=2 februari 2022|datum=Mars 2021|utgivare=Kyrkornas världsråd}}</ref> vanliga föremål för diskussion inom ramen för kristen etik.
-Den kristna etiken är inte en enhetlig morallära, utan den uppvisar stor variation mellan olika samfund och olika tider. Inom den [[Romersk-katolska kyrkan]] är den [[kanonisk rätt|kanoniska rätten]] delvis en kodifiering av etiken, som grundas på [[skolastik]]en. Under [[reformationen]] avvisades skolastikernas [[aristotelism]] och man bildade en egen etik. Viktiga etiker på reformatorisk mark är bland andra [[Philipp Melanchthon]], [[Samuel von Pufendorf]] och [[Søren Kierkegaard]].
+Inom den [[Romersk-katolska kyrkan]] är den [[kanonisk rätt|kanoniska rätten]] delvis en kodifiering av etiken, som grundas på [[skolastik]]en. Under [[reformationen]] avvisades skolastikernas [[aristotelism]] och man bildade en egen etik<ref>{{Bokref|upplaga=2nd ed|titel=Christian ethics : a historical introduction|url=https://www.worldcat.org/oclc/657080526|utgivare=Westminster John Knox Press|datum=2011|hämtdatum=2022-02-02|isbn=978-0-664-23409-6|oclc=657080526|förnamn=J. Philip|efternamn=Wogaman}}</ref>. Viktiga etiker på reformatorisk mark är bland andra [[Philipp Melanchthon]], [[Samuel von Pufendorf]] och [[Søren Kierkegaard]]. Under andra världskriget formulerade teologen och aktivisten [[Dietrich Bonhoeffer]] en kristen etik som vände sig emot den lutherska doktrinen om rättfärdiggörelse genom [[Sola fide|tron allena]]. Bonhoeffer menade att man även måste agera.
 ==Se även==
-*[[Kristen ateism]]
+* [[Bergspredikan]]
+* [[Moralism]]
+* [[Värdekonservatism]]
+==Referenser==
-{{Kristendomsstub}}
+<references/>
+{{Dygder}}
-[[Kategori:Kristen etik|*]]
+{{Kristdemokrati}}
+{{Kristendomen}}
+[[Kategori:Kristen etik| ]]
-[[cs:Křesťanská etika]]
-[[da:Kristen etik]]
-[[de:Theologische Ethik]]
-[[en:Ethics in religion#Christian ethics]]
-[[et:Moraaliteoloogia]]
-[[fr:Théologie morale catholique]]
-[[pl:Teologia moralna]]
-[[pt:Teologia moral]]