Erik Acharius

Erik Acharius kopparstick av J.G. Ruckman.

Erik Acharius, född 10 oktober 1757 i Gävle, död 14 augusti 1819 i Vadstena, var en svensk botanist, läkare, naturforskare och tecknare. Fader var Johan Eric Acharius "TolagsKamrer och Controllör" vid Tullverket i Gävle, modern hette Catharina Margaretha Hagtorn.

Inledningsvis erhöll Archarius privat undervisning tills han 1770 intogs på Gefle Gymnasium. Acharius blev 1773 student i Uppsala, där han under några år bedrev studier. Acharius studerade naturhistoria och medicin vid Uppsala och Lunds universitet. 1776 disputerade han pro exercitio de Planta Aphyteia som sista person under Linnés presidium. Han vistades sedan i Stockholm, studerade naturvetenskaper och medicin samt blev ritare vid Vetenskapsakademien 1778. Auktorsnamnet Ach. kan användas för Erik Acharius i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet. Acharius genomgick 1782 medicinska examina i Lund under Prof. Rosenblads presidium, blev 1785 stadsläkare i Landskrona, 1789 provinsialläkare i Vadstena i Östergötland och 1795 föreståndare för det nya kurhuset i Vadstena samt erhöll 1803 professors fullmakt. Acharius blev ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund 1795, av Vetenskapsakademien 1796, av Linnean Society i London 1801. 1809 utnämndes han till Riddare af Kongl. Vasa Orden och medlem av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala blev han 1810. Kurhuset i Vadstena inrättades efter hans förslag och anordning. Som tecknare illustrerade Acharius J.P Westrings verk Svenska lafvarnes färghistoria 1805 och Carl Peter Thunbergs Flora Capensis.

Genom sitt intresse för botaniken ådrog Acharius sig sin lärare Linnés uppmärksamhet och välvilja. Särdeles ryktbar blev han för sitt reformerande studium av klassen Lichenes, lavarna (som numera inte anses vara en klass), bland kryptogamerna. Han utarbetade för dessa växtalster en ny klassindelning, tillade nya släkten och arter, bestämde deras karaktärer. Han har kallats lichenologins fader och utgivit flera högst värdefulla arbeten inom detta område: Lichenographiæ Sueciæ prodromus (1798); Methodus lichenum (1803); Lichenographia universalis (1810); Synopsis methodica lichenum (1814) samt dessutom en stor mängd smärre uppsatser i Vet. akad:s handlingar, Landtbruksakademiens annaler med flera periodiska skrifter. Ett växtsläkte, Acharia, flera arter, såsom Rosa acharii, Conferva acharii med flera, samt en insekt, Tortrix achariana, har namngivits efter honom. Han brukar betecknas som Carl von Linnés sista lärjunge.

Källor

• Acharius, Erik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)