Hoppa till innehållet

Wartburg

Wartburg. Till vänster det medeltida palatset.
Utsikt mot Wartburg från öster.

Wartburg är en medeltida borg i centrala Tyskland, belägen på en bergskam 220 meter över staden Eisenach i Thüringen. Borgen är sedan 1999 listad som världsarv.

Wartburg var under medeltiden residens för lantgrevarna av Thüringen och kopplas till flera kända händelser i Tysklands historia. Sångarstriden på Wartburg utspelade sig här, som senare bland annat inspirerade Richard Wagners opera Tannhäuser. Helgonet Elisabet av Thüringen levde på borgen under början av 1200-talet och 1521 översatte Martin Luther Nya Testamentet till tyska medan han bodde gömd på slottet. Under 1800-talet blev Wartburg en känd tysk nationalsymbol och plats för nationalistiska politiska studentmöten, Wartburgfesterna. Efter storhertigen Vilhelm Ernst av Sachsen-Weimars abdikation vid novemberrevolutionen 1918 övergick borgen till att förvaltas av en stiftelse, Wartburgstiftung, och är sedan 1930-talet museum.

Byggnadshistoria

[redigera | redigera wikitext]
Festsalen i hovborgen.

Borgen uppfördes sannolikt omkring 1070, av lantgreven Ludvig Springaren.[1] Borgen utgjorde residens för lantgrevarna av Thüringen fram till 1247. Under 1800-talet genomgick borgen en större renovering och ombyggnad i historicistisk stil som gav den sitt huvudsakliga nuvarande utseende.[1] Borgen är indelad i två huvudsektioner: förborgen (ty. Vorburg) och hovborgen (Hofburg).

Förborgen, där vindbrygga och porttorn finns, utgjorde ursprungligen vaktrum och gästrum för främmande riddare (ritterhaus). Under 1900-talets början bodde borgkommendanten här.

I fogdehuset märks Luthersrummet, där Martin Luther uppehöll sig maj 1521 - mars 1522 på Wartburg under pseudonymen "Junker Jörg". Under denna tid översatte han Nya Testamentet från latin till högtyska.[1] Enligt en känd sägen lär han ha sett djävulen i rummet och då kastat sitt bläckhorn i väggen i ett försök att jaga bort inkräktaren. På väggen finns fortfarande en fläck, dock måste det betvivlas om det verkligen är det bläck som för 500 år sedan fanns i Luthers bläckhorn. Rummets möblemang är av senare datum.

Ett burspråk som infogades 1872 i fogdehuset tillhörde ursprungligen ett hus i Nürnberg.[1]

Hofburg inrymmer "Dirnitz" (tjänstepersonalens bostad), gästhuset (Gadem), frustugan, huvudtornet (kärnan), alla fyra nybyggda på 1800-talet, samt det storartade lantgrevehuset, ett trevånings furstepalats från 1100-talet i romansk stil, under århundradenas lopp betydligt vanställt, men 1838-1867 återställt i sina gamla former. Bland konstverk i de restaurerade rummen är Moritz von Schwinds fresker i lantgreverummet, i sångarsalen en stor fresk, framställande sångarstriden på Wartburg, och i Elisabetsgalleriet. I kapellet finns bl.a. glasmålningar (till en del gamla), i heliga Elisabets Kemenate nya mosaikmålningar.

Borgen idag som turistmål

[redigera | redigera wikitext]
Vy mot fogdehuset från yttre borggården.

Wartburg är sedan 1930-talet ett välbesökt museum, med 350 772 betalande besökare 2014.[2] Borgen är sedan 1999 upptagen på Unescos världsarvslista. Borgen kan nås till fots eller med lokalbuss från Eisenachs centrum. I anslutning till borgen finns ett hotell med restaurang, samt vandringsleder för friluftsturister. Slottet används även som konsertlokal och för lokala evenemang.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Wartburg, 1904–1926.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Wartburg, 10 oktober 2015.
  1. ^ [a b c d] Arens, D. (2006). ”Wartburg”. 100 x Deutschland: die 100 wichtigsten Kulturdenkmäler. DuMont Reiseverlag. sid. 360-362 
  2. ^ Wartburgstiftung

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]