knycka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av knycka  Aktiv Passiv
Infinitiv knycka knyckas
Presens knycker knycks (knyckes)
Preteritum knyckte knycktes
Supinum knyckt knyckts
Imperativ knyck -
Particip
Presens knyckande, knyckandes
Perfekt knyckt

knycka

  1. göra en liten, snabb men bestämd rörelse, framförallt med huvudet
    Synonymer: rycka
    Fraser: (partikelverb) knycka till
    Fraser: (idiom) knycka på nacken
    Besläktade ord: knyckig
  2. (slang) stjäla (vanligen) något av mindre värde
    Synonymer: sno, roffa, snatta, nalla
    Han knyckte godis från sin systers godishylla.
    Vanliga konstruktioner: knycka ngt (av/från ngn)
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Ursprungligen en sidoform till nycka, av fornsvenska nykkia, härlett till ur urgermanska roten *hnuk-.
Grammatik: Preteritumformen knöck förekommer i vissa dialekter. Jämför verben rycka och trycka.

Översättningar

[redigera]