龍華民：修订间差异

删除的内容添加的内容

行内

2023年4月5日 (三) 00:15的版本

尼科洛·隆戈巴爾迪（Nicholas Longobardi，1565年9月10日—1655年12月11日），漢名龍華民，生于西西里的卡尔塔吉罗内市镇，是天主教耶稣会传教士，1597年来华。在利玛窦死後，接替他的职务，担任耶稣会中華省会长（1610-1654）^[1]。但是他与利玛窦在对待中国礼仪的问题上观点不同，从而引发天主教教廷与滿清的中国礼仪之争，最终导致天主教被禁止传播。他于1654年在北京病逝，埋葬于滕公栅栏。

生平

龍華民1565年出生於今日意大利西西里岛的卡尔塔吉罗内。1582年，在墨西拿加入耶穌會，1596年被派往中國。1597年在澳門開始其傳教生涯：他在今日大三巴的聖保祿學院接受了他在中國工作的最後準備^[2]，之後前往廣東省北部的韶州，直至1611年。在韶关，他建造了被認為是中國最古老的天主教堂。1610年，他接替剛剛去世的利瑪竇神父擔任中國耶穌會會長（1618年中國本身成為與日本耶穌會省分開的副省）。他在1622 年辭去了這個職位，轉而支持Manuel Dias dy。

從1623 年到1640 年，他是北京耶穌會的領袖。1636年，他在山東省濟南市創建了第一個傳道部。 efterträdde han den nyligen avlidne pater Matteo Ricci som superior för jesuiterna i Kina (år 1618年 blev själva Kina en viceprovins åtskild från jesuiternas provins Japan). Denna ställning frånträdde han år 1622年 till fördel för Manuel Dias d.y..

Från 1623年 till 1640年 var han jesuiternas superior（瑞典语：superior）Template:Förtydliga i Peking. År 1636年 grundlade han den första missionen i provinsen 山东省, i byn 济南市.

I motsats till Ricci avvisade han de kinesiska traditionella namnen på gud som användbara för den kristna Gud, och han framhöll att de kinesiska lärde inte tillbad någon spirituell substans, utan var en slags 无神论. Han framhöll att man på kinesiska använde ett ord för Gud som var nästan likalydande med det 拉丁语ska «Deus». Från det han blev missionsprefekt uppstod därmed inledningen på den mångåriga 中国礼仪之争. Då jesuiternas mission bröt samman i 日本 kom flera jesuitmissionärer som utvisats därifrån till Kina, och de delade genomgående Langobardos ståndpunkt i ritstriden. Kontroversen inom jesuitorden om denna fråga fördes för det mesta av Longobardo, 熊三拔 och João Rodriguez på den ena sidan, och Alfonso Vagnone och Nicolas Trigault på den andra.

Under stridens gång skrevs det en rad traktat. Longobardos mest betydelsefulla traktat om ämnet var Responsio brevis super controversias de Xamti, hoc est de altissimo Domino, de Tien-chin, id est de spiritibus coelestibus, de Lim-hoên, id est de anima rationali... (manuskript från 1623年), också känt som De Confucio ejusque doctrina tractatus. Skriften var ursprungligen tänkt för en jesuitisk publik, och analyserade och försökte att plocka fram alla de konfuciansk-kristna sammanjämkande likheterna från Riccianhängarnas sida. Han anförde argumenten från en analys av det främsta 宋明理學 tankegodset.

Under 1630年代 blev skriften förbjuden av viceprovinsialen Francisco Furtado, men vid ett tillfälle (som av en händelse) föll det i 方济各会 Antonio Caballero de Santa Marias händer, och i samband med en konferens i 广州市 år 1669年 gav han det vidare till 道明會 Domingo Navarrete. Det ingick i deras kamp mot anpassningsmetoden, och sändes till 欧洲. År 1676年 (alltså efter Longobardos död), blev det översatt och offentliggjort av jesuiternas motståndare Navarrete till spanska som «Respuesta breve...» i hans Tratados Históricos... . Och då ritstriden blossade upp igen, blev denna spanska översättning översatt till franska av missionärer tillhörande 巴黎外方传教会 och utgavs år 1701年 («Traité sur quelques points de la religion des Chinois...»).

Den mycket kinaintresserade 戈特弗里德·莱布尼茨 argumenterade mot traktatets teser («Lettre à Rémond», 1716), medan 尼古拉·马勒伯朗士 tog dem med i sitt verk «Entretien d'un philosophe chrétien et d'un philosophe chinois...» 1708年.

Longobardo var den längst levande av den första generationen jesuitiska kinamissionärer. Det var han som hade ansvaret för uppbyggnaden av de omfattande samlingarna vid Nantang-kyrkan i Peking, och han var också ledande i arbetet med att rekrytera jesuiter som var astronomer och matematiker, vilka kunde tjänstgöra vid det kinesiska hovet. Då 明朝 föll och 清朝 övertog blev han på grund av sina täta band till den gamla regimen fängslad för en kort period, men klarade därefter, bland annat tack vare pater Adam Schalls höga position vid hovet, att bygga upp goda relationer till den nya kejsaren. Då han dog i Peking år 1654年 gav 顺治帝 300 tunnor guld till hans gravvård.

除了他的純神學著作外，龍華民還著有關於地震的論文和聖若撒法的傳記等著作而聞名，學者們後來強調這些著作以呈現佛陀释迦牟尼生平的一種基督教形象而著稱。

著作

说明：本书目根据徐宗泽《明清间耶稣会士译著提要》一书整理。中华书局民国38（1949）年2月出版。
- http://product.dangdang.com/product.aspx?product_id=9222743
- https://web.archive.org/web/20160304132023/http://zhsm.org/viewthread.php?action=printable&tid=1021
《聖教日課》（Sheng chiao jih-k'e；Exercitium quotidianum variarum precum，1602, 1795, 1800, 1874, 1876, 1920, 1922）
《死說》（Szu shuo）
《念珠默想規程》（Nien-chu mo hsiang kuei-ch'eng，如何念玫瑰经）
Sheng-jen tao-wen (allhelgona litanian)
Shen-Mu te hsü tao-wen (litania till den allra heligaste Jungfru)
Chi chiu shih-i (hur själen blir frälst)
Sheng Jo-sa-fa hsing-shih (de heliga Barlaams och Josaphats levnad), 1602, 1610, 1645
Ti-chen chieh (traktat om jordskalvet år 1624), 1624, 1679
Ling-huan tao-t'i shuo (om själen)
Ch'ung-chen li-chu (verk om kalendern, medförfattare tillsammans med p. Terrenz), 1634
Libellus precum cum officio funebri et sepulturae ca. 1602
Responsa ad decem objectiones Litteratae... 1642
Memoriale (på kinesiska), 1606
Respuesta breve sobre las controversias de el Xang Ti, Tien Xin, y Ling Hoen (esto es de el Rey de lo alto, espiritus, a alma racional, quepone el China)... (lat.: Responsio brevis..., 1623), i: Domingo Navarrete, Tratados Históricos... I, 1676, 246-289, fransk: Traité sur quelques points de la Religion des Chinois..., 1701, og i : Viri illustris Godefredi Guil. Leibnitii Epistolae ad diversos II, 1735, utg. Christian Kortholt, 165-266, og i: G. G. Leibnitii Opera Omnia IV, 1768, red. av L. Dutens, 89-144, engelska: A Short Answer Concerning the Controversies about Xang Ti, Tien Xin and Ling Hoen and Other Chinese Names and Terms, i: An Account of the Empire of China, i Churchill, A Collection of Voyages and Travels I, 1704, 165-202, 1732, 1744
Brev: 18.10.1598, i: Recentissimo de amplissimo Regno Chinae..., 1601, 1-50, Jean Oran, Japonica Sinensia..., 1610, franska: Les Annales du Japon, de la Chine..., 1601, Copia d'una breve relatione..., 1601, 42-81, Nouveaux advis du Royaume de la Chine..., 1604, Nr. 1, J. Hay, De Rebus Japonicis, Indicis..., 1605, 913-934; 5.2. 1598, 30.11. 1598, 23.11. 1610, i: Matteo Ricci, Opere storiche II, 1913, red. av Tacchi-Venturi, 467-493; 20.11. 1599, i: Riccardi Ricci, II P. Matteo Ricci, 1910, 36 f.; Carmen hexametrum in honorem B.M.V., brev av 20.10.1600, begge i: Scienziati siciliani gesuiti in Cina nel secolo XVII. Atti del Convegno, 1985, 253-257, 259-262.

參考文獻

參考書目

Liam Matthew Brockey: Journey to the East. The Jesuit Mission to China, 1579-1724, Cambridge: The Belknap Press of Harvard University Press, 2007.
L. Carrington Goodrich & Chao-Ying Fang (red.): Dictionary of Ming Biography, 2 bd., New York/London: Columbia University Press 1976
Gianni Criveller: Preaching Christ in Late Ming China: The Jesuits' Presentation of Christ from Matteo Ricci to Giulio Aleni, Taipei:Taipei Ricci Institute 1997 ISBN 2-910969-02-9
Jacques Gernet: Chine et christianisme. La première confrontation, Paris: Gallimard, 1991.
George H. Dunne S.J., Generation of Giants. The Story of the Jesuits in the Last Decade of the Ming Dynasty, Notre Dame (Indiana): University of Notre Dame Press, 1962.
Wenchao Li, Hans Poser (utg): Gottfried Wilhelm Leibniz. Discours sur la Théologie Naturelle des Chinois, Frankfurt am Main: Vittorio Klostermann, 2002 (med fransk översättning av De Confuciotraktaten med Leibniz anmärkningar)

參考資料

^ 陳慧宏. 耶穌會傳教士利瑪竇時代的視覺物像及傳播網絡 (PDF). 《新史學》. 2010-09, 第21卷 (第3期). （原始内容 (PDF)存档于2021）（中文）.
^ Huang, Qichen. «The First University in Macau: The Colégio de São Paulo». John W. Witek (编). Religion and Culture: An International Symposium Commemorating The Fourth Centenary of the University College of St. Paul - Macau, 28 November to 1 December 1994. Macau: Instituto Cultural de Macau. 1999: 257–260 （英语）.

外部链接

費賴之. 龍華民生平. 《明清間在華耶穌會士列傳（1552－1773）》（中文（繁體））.

[1] 陳慧宏. 耶穌會傳教士利瑪竇時代的視覺物像及傳播網絡 (PDF). 《新史學》. 2010-09, 第21卷 (第3期). （原始内容 (PDF)存档于2021）（中文）.

[2] Huang, Qichen. «The First University in Macau: The Colégio de São Paulo». John W. Witek (编). Religion and Culture: An International Symposium Commemorating The Fourth Centenary of the University College of St. Paul - Macau, 28 November to 1 December 1994. Macau: Instituto Cultural de Macau. 1999: 257–260 （英语）.

[1]

[2]

@@ 第1行： / 第1行： @@
+{{in use}}
 [[File:Longobardo Nicolo 17th century.jpg|thumb|200px|龍華民]]
-'''尼科洛·隆戈巴爾迪'''（'''Nicholas Longobardi'''，{{bd|1559年||1654年||L}}），漢名'''龍華民'''，生于[[西西里]]的[[卡尔塔吉罗内]]市镇，[[天主教]][[耶稣会]]传教士，1597年来华。在[[利玛窦]]死后，接替他的职务，担任耶稣会中華省会长（1610-1654）<ref>{{cite web|url=http://140.112.142.79/teacher/upload/Final21-3.pdf|title=耶穌會傳教士利瑪竇時代的視覺物像及傳播網絡|publisher=《新史學》 第21卷 第3期|date=2010年9月|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210711145101/http://140.112.142.79/teacher/upload/Final21-3.pdf|archivedate=2021|deadurl=no}}</ref>。但是他与利玛窦在对待中国礼仪的问题上观点不同，从而引发天主教教廷与滿清的[[中国礼仪之争]]，最终导致天主教被禁止传播。他于1654年在北京病逝，埋葬于[[滕公栅栏]]。
+'''尼科洛·隆戈巴爾迪'''（{{lang|it|Nicholas Longobardi}}，{{bd|1565年|9月10日|1655年|12月11日}}），漢名'''龍華民'''，生于[[西西里]]的[[卡尔塔吉罗内]]市镇，是[[天主教]][[耶稣会]]传教士，1597年来华。在[[利玛窦]]死後，接替他的职务，担任耶稣会中華省会长（1610-1654）<ref>{{cite journal |url=http://140.112.142.79/teacher/upload/Final21-3.pdf |dead-url=yes |archive-url=https://web.archive.org/web/20210711145101/http://140.112.142.79/teacher/upload/Final21-3.pdf |format=PDF |author=[[陳慧宏]] |title=耶穌會傳教士利瑪竇時代的視覺物像及傳播網絡 |journal=《[[新史學]]》 |volume=第21卷 |issue=第3期 |date=2010-09 |archive-date=2021 |language=zh}}</ref>。但是他与利玛窦在对待中国礼仪的问题上观点不同，从而引发天主教教廷与滿清的[[中国礼仪之争]]，最终导致天主教被禁止传播。他于1654年在北京病逝，埋葬于[[滕公栅栏]]。
+==生平==
+龍華民1565年出生於今日[[意大利]][[西西里岛]]的[[卡尔塔吉罗内]]。1582年，在[[墨西拿]]加入耶穌會，1596年被派往中國。[[1597年]]在[[澳門]]開始其傳教生涯：他在今日[[大三巴牌坊|大三巴]]的[[聖保祿學院]]接受了他在中國工作的最後準備<ref>{{cite book |last=Huang |first=Qichen |chapter=''«The First University in Macau: The Colégio de São Paulo»'' |editor=John W. Witek |title=''Religion and Culture: An International Symposium Commemorating The Fourth Centenary of the University College of St. Paul - Macau, 28 November to 1 December 1994'' |location=Macau |publisher=Instituto Cultural de Macau |year=1999 |pages=257-260 |language=en}}</ref>，之後前往[[广东省|廣東省]]北部的[[韶关市|韶州]]，直至1611年。在[[韶关市|韶关]]，他建造了被認為是中國最古老的天主教堂。1610年，他接替剛剛去世的利瑪竇神父擔任中國耶穌會會長（1618年中國本身成為與日本耶穌會省分開的副省）。他在1622 年辭去了這個職位，轉而支持Manuel Dias dy。
+從1623 年到1640 年，他是北京耶穌會的領袖。1636年，他在山東省濟南市創建了第一個傳道部。 efterträdde han den nyligen avlidne pater Matteo Ricci som superior för jesuiterna i Kina (år <!-- [[1618]] -->[[1618年]] blev själva Kina en viceprovins åtskild från jesuiternas provins Japan). Denna ställning frånträdde han år <!-- [[1622]] -->[[1622年]] till fördel för <!-- 頁面不存在 -->[[Manuel Dias d.y.]].
+Från <!-- [[1623]] -->[[1623年]] till <!-- [[1640]] -->[[1640年]] var han jesuiternas {{tsl|sv|superior||superior}}{{förtydliga|länka till Ordensgeneral? Ska det stå Ordensgeneral i texten? Superior finns inte i SA ordlista.|datum=2014-04}} i Peking. År <!-- [[1636]] -->[[1636年]] grundlade han den första missionen i provinsen <!-- [[Shandong]] -->[[山东省]], i byn <!-- [[Jinan]] -->[[济南市]].
+I motsats till Ricci avvisade han de kinesiska traditionella namnen på gud som användbara för den kristna Gud, och han framhöll att de kinesiska lärde inte tillbad någon spirituell substans, utan var en slags <!-- [[Ateism|ateister]] -->[[无神论]]. Han framhöll att man på kinesiska använde ett ord för Gud som var nästan likalydande med det <!-- [[latin]] -->[[拉丁语]]ska «Deus». Från det han blev missionsprefekt uppstod därmed inledningen på den mångåriga <!-- [[Ritstriden i Kina|kinesiska ritstriden]] -->[[中国礼仪之争]]. Då jesuiternas mission bröt samman i <!-- [[Japan]] -->[[日本]] kom flera jesuitmissionärer som utvisats därifrån till Kina, och de delade genomgående Langobardos ståndpunkt i ritstriden. Kontroversen inom jesuitorden om denna fråga fördes för det mesta av Longobardo, <!-- [[Sabbatino de Ursis]] -->[[熊三拔]] och <!-- 頁面不存在 -->[[João Rodrigues|João Rodriguez]] på den ena sidan, och <!-- 頁面不存在 -->[[Alfonso Vagnone]] och <!-- 頁面不存在 -->[[Nicolas Trigault]] på den andra.
+Under stridens gång skrevs det en rad traktat. Longobardos mest betydelsefulla traktat om ämnet var ''Responsio brevis super controversias de Xamti, hoc est de altissimo Domino, de Tien-chin, id est de spiritibus coelestibus, de Lim-hoên, id est de anima rationali...'' (manuskript från <!-- [[1623]] -->[[1623年]]), också känt som ''De Confucio ejusque doctrina tractatus''. Skriften var ursprungligen tänkt för en jesuitisk publik, och analyserade och försökte att plocka fram alla de konfuciansk-kristna sammanjämkande likheterna från Riccianhängarnas sida. Han anförde argumenten från en analys av det främsta <!-- [[Neokonfucianism|neokonfucianska]] -->[[宋明理學]] tankegodset.
+Under <!-- [[1630-talet]] -->[[1630年代]] blev skriften förbjuden av viceprovinsialen <!-- 頁面不存在 -->[[Francisco Furtado]], men vid ett tillfälle (som av en händelse) föll det i <!-- [[Franciskanerorden|franciskanern]] -->[[方济各会]] <!-- 頁面不存在 -->[[Antonio Caballero de Santa Maria]]s händer, och i samband med en konferens i <!-- [[Guangzhou]] -->[[广州市]] år <!-- [[1669]] -->[[1669年]] gav han det vidare till <!-- [[Dominikanerorden|dominikanern]] -->[[道明會]] <!-- 頁面不存在 -->[[Domingo Navarrete]]. Det ingick i deras kamp mot anpassningsmetoden, och sändes till <!-- [[Europa]] -->[[欧洲]]. År <!-- [[1676]] -->[[1676年]] (alltså efter Longobardos död), blev det översatt och offentliggjort av jesuiternas motståndare Navarrete till spanska som ''«Respuesta breve...»'' i hans ''Tratados Históricos... ''.  Och då ritstriden blossade upp igen, blev denna spanska översättning översatt till franska av missionärer tillhörande <!-- [[det parisiska yttremissionssällskapet]] -->[[巴黎外方传教会]] och utgavs år <!-- [[1701]] -->[[1701年]] ''(«Traité sur quelques points de la religion des Chinois...»).''
+Den mycket kinaintresserade <!-- [[Gottfried Leibniz|Leibniz]] -->[[戈特弗里德·莱布尼茨]] argumenterade mot traktatets teser (''«Lettre à Rémond»'', 1716), medan <!-- [[Nicolas Malebranche|Malebranche]] -->[[尼古拉·马勒伯朗士]] tog dem med i sitt verk ''«Entretien d'un philosophe chrétien et d'un philosophe chinois...»'' <!-- [[1708]] -->[[1708年]].
+Longobardo var den längst levande av den första generationen jesuitiska kinamissionärer. Det var han som hade ansvaret för uppbyggnaden av de omfattande samlingarna vid <!-- 頁面不存在 -->[[Nantang-kyrkan i Peking]], och han var också ledande i arbetet med att rekrytera jesuiter som var astronomer och matematiker, vilka kunde tjänstgöra vid det kinesiska hovet. Då <!-- [[Mingdynastin]] -->[[明朝]] föll och <!-- [[Qingdynastin]] -->[[清朝]] övertog blev han på grund av sina täta band till den gamla regimen fängslad för en kort period, men klarade därefter, bland annat tack vare pater <!-- 頁面不存在 -->[[Adam Schall]]s höga position vid hovet, att bygga upp goda relationer till den nya kejsaren. Då han dog i Peking år <!-- [[1654]] -->[[1654年]] gav <!-- [[Shunzhi-kejsaren]] -->[[顺治帝]] 300 tunnor guld till hans gravvård.
+除了他的純神學著作外，龍華民還著有關於[[地震]]的論文和[[聖若撒法]]的傳記等著作而聞名，學者們後來強調這些著作以呈現佛陀[[释迦牟尼]]生平的一種基督教形象而著稱。
 ==著作==
-（備註：正在嘗試從挪威語版本條目翻譯為中文。）
 * 说明：本书目根据徐宗泽《明清间耶稣会士译著提要》一书整理。中华书局民国38（1949）年2月出版。
 ** http://product.dangdang.com/product.aspx?product_id=9222743
 ** https://web.archive.org/web/20160304132023/http://zhsm.org/viewthread.php?action=printable&tid=1021
+* 《[[聖教日課]]》（''Sheng chiao jih-k'e''；''{{lang|la|Exercitium quotidianum variarum precum}}，1602, 1795, 1800, 1874, 1876, 1920, 1922）
+* 《死說》（''Szu shuo''）
-* 《[[聖教日課]]》 ''Sheng chiao jih-k'e'' (Exercitium quotidianum variarum precum) 1602, 1795, 1800, 1874, 1876, 1920, 1922
+* 《念珠默想規程》（''Nien-chu mo hsiang kuei-ch'eng''，如何念[[玫瑰经]]）
-* 死說 ''Szu shuo'' (om døden)
+* ''Sheng-jen tao-wen'' (allhelgona litanian)
-* 念珠默想規程 ''Nien-chu mo hsiang kuei-ch'eng'' (hvordan resitere rosenkransen)
-* 聖人禱文 ''Sheng-jen tao-wen'' (allerhelgenslitaniet)
+* ''Shen-Mu te hsü tao-wen'' (litania till den allra heligaste Jungfru)
+* ''Chi chiu shih-i'' (hur själen blir frälst)
-* 聖母德敘禱文 ''Shen-Mu te hsü tao-wen'' (litani til den allerhelligste Jomfru)
+* ''Sheng Jo-sa-fa hsing-shih'' (de heliga Barlaams och Josaphats levnad), 1602, 1610, 1645
-* 急救事宜 ''Chi chiu shih-i'' (hvordan sjelen blir frelst)
+* ''Ti-chen chieh'' (traktat om jordskalvet år 1624), 1624, 1679
-* 聖若撒法行實 ''Sheng Jo-sa-fa hsing-shih'' (de hellige Barlaams og Josaphats levned), 1602, 1610, 1645
+* ''Ling-huan tao-t'i shuo'' (om själen)
-* 地震解 ''Ti-chen chieh'' (traktat om jordskjelvet i 1624), 1624, 1679
+* ''Ch'ung-chen li-chu'' (verk om kalendern, medförfattare tillsammans med p. Terrenz), 1634
-* 靈魂道體說 ''Ling-huan tao-t'i shuo'' (om sjelen)
-* 崇禎曆書(??) ''Ch'ung-chen li-chu'' (verk om kalenderen, medforfatter sammen p. Terrenz), 1634
 * ''Libellus precum cum officio funebri et sepulturae'' ca. 1602
 * ''Responsa ad decem objectiones Litteratae...'' 1642
-* ''Memoriale'' (på kinesisk), 1606
+* ''Memoriale'' (på kinesiska), 1606
-* ''Respuesta breve sobre las controversias de el Xang Ti, Tien Xin, y Ling Hoen (esto es de el Rey de lo alto, espiritus, a alma racional, quepone el China)...'' (lat.: Responsio brevis..., 1623), i: Domingo Navarrete, Tratados Históricos... I, 1676, 246-289, fransk: Traité sur quelques points de la Religion des Chinois..., 1701, og i : Viri illustris Godefredi Guil. Leibnitii Epistolae ad diversos II, 1735, utg. Christian Kortholt, 165-266, og i: G. G. Leibnitii Opera Omnia IV, 1768, red. av L. Dutens, 89-144, engelsk: A Short Answer Concerning the Controversies about Xang Ti, Tien Xin and Ling Hoen and Other Chinese Names and Terms, i: An Account of the Empire of China, i Churchill, A Collection of Voyages and Travels I, 1704, 165-202, 1732, 1744
+* ''Respuesta breve sobre las controversias de el Xang Ti, Tien Xin, y Ling Hoen (esto es de el Rey de lo alto, espiritus, a alma racional, quepone el China)...'' (lat.: Responsio brevis..., 1623), i: Domingo Navarrete, Tratados Históricos... I, 1676, 246-289, fransk: Traité sur quelques points de la Religion des Chinois..., 1701, og i : Viri illustris Godefredi Guil. Leibnitii Epistolae ad diversos II, 1735, utg. Christian Kortholt, 165-266, og i: G. G. Leibnitii Opera Omnia IV, 1768, red. av L. Dutens, 89-144, engelska: A Short Answer Concerning the Controversies about Xang Ti, Tien Xin and Ling Hoen and Other Chinese Names and Terms, i: An Account of the Empire of China, i Churchill, A Collection of Voyages and Travels I, 1704, 165-202, 1732, 1744
-* Brev: 18.10.1598, i: Recentissimo de amplissimo Regno Chinae..., 1601, 1-50, Jean Oran, Japonica Sinensia..., 1610, fransk: Les Annales du Japon, de la Chine..., 1601, Copia d'una breve relatione..., 1601, 42-81, Nouveaux advis du Royaume de la Chine..., 1604, Nr. 1, J. Hay, De Rebus Japonicis, Indicis..., 1605, 913-934; 5.2. 1598, 30.11. 1598, 23.11. 1610, i: Matteo Ricci, Opere storiche II, 1913, red. av Tacchi-Venturi, 467-493; 20.11. 1599, i: Riccardi Ricci, II P. Matteo Ricci, 1910, 36 f.; ''Carmen hexametrum in honorem B.M.V.'', brev av 20.10.1600, begge i: Scienziati siciliani gesuiti in Cina nel secolo XVII. Atti del Convegno, 1985, 253-257, 259-262.
+* Brev: 18.10.1598, i: Recentissimo de amplissimo Regno Chinae..., 1601, 1-50, Jean Oran, Japonica Sinensia..., 1610, franska: Les Annales du Japon, de la Chine..., 1601, Copia d'una breve relatione..., 1601, 42-81, Nouveaux advis du Royaume de la Chine..., 1604, Nr. 1, J. Hay, De Rebus Japonicis, Indicis..., 1605, 913-934; 5.2. 1598, 30.11. 1598, 23.11. 1610, i: Matteo Ricci, Opere storiche II, 1913, red. av Tacchi-Venturi, 467-493; 20.11. 1599, i: Riccardi Ricci, II P. Matteo Ricci, 1910, 36 f.; ''Carmen hexametrum in honorem B.M.V.'', brev av 20.10.1600, begge i: Scienziati siciliani gesuiti in Cina nel secolo XVII. Atti del Convegno, 1985, 253-257, 259-262.
 ==參考文獻==
+===參考書目===
-{{reflist}}
+* Liam Matthew Brockey: ''Journey to the East. The Jesuit Mission to China, 1579-1724'', Cambridge: The Belknap Press of Harvard University Press, 2007.
+*L. Carrington Goodrich & Chao-Ying Fang (red.): ''Dictionary of Ming Biography'', 2 bd., New York/London: Columbia University Press 1976
+* Gianni Criveller: ''Preaching Christ in Late Ming China: The Jesuits' Presentation of Christ from Matteo Ricci to Giulio Aleni'', Taipei:Taipei Ricci Institute 1997 {{ISBN|2-910969-02-9}}
+* Jacques Gernet: ''Chine et christianisme. La première confrontation'', Paris: Gallimard, 1991.
+* George H. Dunne S.J., ''Generation of Giants. The Story of the Jesuits in the Last Decade of the Ming Dynasty'', Notre Dame (Indiana): University of Notre Dame Press, 1962.
+* Wenchao Li, Hans Poser (utg): ''Gottfried Wilhelm Leibniz. Discours sur la Théologie Naturelle des Chinois'', Frankfurt am Main: Vittorio Klostermann, 2002 (med fransk översättning av ''De Confucio''traktaten med Leibniz  anmärkningar)
+==參考資料==
+{{Reflist}}
 ==外部链接==
-*[[費賴之]]：[https://web.archive.org/web/20090603183304/http://archives.catholic.org.hk/books/author/longobardi.htm 龍華民生平]，《明清間在華耶穌會士列傳（1552－1773）》。
+*{{cite book |author=[[費賴之]] |chapter-url=https://web.archive.org/web/20090603183304/http://archives.catholic.org.hk/books/author/longobardi.htm |chapter=龍華民生平 |title=《明清間在華耶穌會士列傳（1552－1773）》 |language=zh-hant}}
-{{-}}
 {{中国基督教史|清}}
 [[Category:中国礼仪之争]]
@@ 第36行： / 第62行： @@
 [[Category:在清朝逝世的耶稣会传教士]]
 [[Category:死在清朝的意大利人]]
+[[Category:在华基督教传教士]]
+[[Category:意大利耶稣会会士]]
+[[Category:意大利天主教神父]]
+[[Category:意大利传教士]]
+[[Category:挪威語維基百科翻譯條目]]
+[[Category:卡塔尼亚人]]