Borg: Skillnad mellan sidversioner
fixad wikilänk troligen? |
Qzxw (Diskussion | Bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
Rad 2: | Rad 2: | ||
{{Global common||flagga=Nuvola Swedish flag.svg|perspektiv=[[Sverige|svenskt]]|avsnitt=nej|datum=2011-02}} |
{{Global common||flagga=Nuvola Swedish flag.svg|perspektiv=[[Sverige|svenskt]]|avsnitt=nej|datum=2011-02}} |
||
{{olika betydelser}} |
{{olika betydelser}} |
||
[[ |
[[Fil:Olavinlinna (Olofsborg).JPG|miniatyr|[[Olofsborg]] (Olavinlinna) i [[Nyslott]].]] |
||
En '''borg''' är en [[Befästning|befäst byggnad]] med höga murar och ofta resta kring ett [[kärntorn]]. De [[Medeltida befästningsteknik|medeltida borgarna]] var ofta byggda i flera steg där det första var uppförandet av en [[kastal]]. Riksantikvarieämbetets definition på begreppet borg är: "De befästa anläggningarna utgör områden som på en eller flera sidor avgränsas eller utmärks av anlagda murar, vallar, [[palissad]]er, vallgravar eller kombinationer av dessa. Tillträde/ utträde och/eller insyn har varit begränsad och/eller kontrollerad." De svenska borgarna är idag, med få undantag, [[ruin]]er. |
En '''borg''' är en [[Befästning|befäst byggnad]] med höga murar och ofta resta kring ett [[kärntorn]]. De [[Medeltida befästningsteknik|medeltida borgarna]] var ofta byggda i flera steg där det första var uppförandet av en [[kastal]]. Riksantikvarieämbetets definition på begreppet borg är: "De befästa anläggningarna utgör områden som på en eller flera sidor avgränsas eller utmärks av anlagda murar, vallar, [[palissad]]er, vallgravar eller kombinationer av dessa. Tillträde/ utträde och/eller insyn har varit begränsad och/eller kontrollerad." De svenska borgarna är idag, med få undantag, [[ruin]]er. |
||
Versionen från 6 augusti 2015 kl. 11.23
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2011-02) |
- För andra betydelser, se Borg (olika betydelser).
En borg är en befäst byggnad med höga murar och ofta resta kring ett kärntorn. De medeltida borgarna var ofta byggda i flera steg där det första var uppförandet av en kastal. Riksantikvarieämbetets definition på begreppet borg är: "De befästa anläggningarna utgör områden som på en eller flera sidor avgränsas eller utmärks av anlagda murar, vallar, palissader, vallgravar eller kombinationer av dessa. Tillträde/ utträde och/eller insyn har varit begränsad och/eller kontrollerad." De svenska borgarna är idag, med få undantag, ruiner.
Etymologi
Ursprungligen betydde ordet "brant klipphöjd" (jämför ordet på isländska) och den betydelsen lever idag kvar i ordet "landborg". Mer om ordets etymologi finns i artikeln om berg.
Ordet har också haft betydelsen stad, på isländska "stor stad", till exempel kallas huvudstad på isländska höfuðborg ("Reykjaviks stad" heter dessutom Reykjavíkurborg). Jämför engelskans ord borough (en brittisk typ av kommun); och det svenska ordet borgmästare som är ett tyskt lånord i vilket borg (burg) betyder stad.
Allmänt om olika borgtyper
Borgar i äldre tider, så kallade fornborgar bestod mest av naturliga försvaranordningar, branta klippor, befästa med spärrvallar på lättforcerade ställen. Borgarna kunde vara byggda som vallborgar, ibland med dubblerade vallar. Fornborgarna kunde också vara konstruerade med höga kallmurar, troligen krönta av palissadverk av trä.[1]
Fornborgar kan delas in i tillflyktsborgar och farledsborgar. De förstnämnda låg vanligen i oländiga marker en bit ifrån byarna, de senare låg som bevakning vid farleder.[1]
Fornborgar och försvarsanordningar låg ofta i kombination med signalsystem, i form av vårdkasar. Rester av sådana försvarsanordningar och platser för signalsystem finns bevarade. Med hjälp av vårdkasar kunde man på tre dagar larma hela östersjökusten från Blekinge till Leningrad.[1]
En borg av trä finns i Tingstädeträsk på norra Gotland, det kända Bulverket. Det byggdes på 1120-talet, men indikationer finns på äldre delar. Bulverket har sjunkit i sjön och befinner sig nu cirka 2 m under vattenytan.[2]
Bland annat rika frälsemän kunde bygga borgar, men oftast hade de inte råd med mer än kärntornet i sten och borgen kallas då barfredsborg eller tornborg. En annan typ, i Sverige mer sällan använd, är motteborgen. De byggdes på kullar, ofta konstgjorda, och bestod vanligen av ett försvarstorn av trä som var omgivet av vallgrav, ringmur eller jordvall med palissad. Ett av få svenska exempel är borgen Gälakvist strax utanför det medeltida Skara.
Fornborgar och medeltida borgar har gemensamma drag, till exempel att tjäna som skydd. Men de två typerna har olika bakgrund; enkelt uttryckt står fornborgen för en äldre nordisk byggtradition, medan den murade medeltidsborgen har rötter i antikens arkitektur.[3]
Ett av de borgtätaste områdena i Skandinavien är Skåne, som har mer än 150 borgar och borglämningar av olika slag från medeltid och renässans.[4]
Försvarskyrkor
Kyrktorn kunde ibland vara ett mellanting mellan kyrka och borg, till exempel Husaby kyrka vid Kinnekulle, eller Bjälbo kyrka utanför Vadstena. Också Sankt Olofs domkyrka i Sigtuna med sitt kraftiga torn, kan anses som ett exempel på detta.
I försvarssyfte kunde också kastaler byggas strax intill kyrkan; exempel på det är kastalerna invid Gammelgarns kyrka, Fröjels kyrka och Lärbro kyrka på Gotland.
På Öland fanns dessutom på medeltiden många försvarskyrkor med torn både i kyrkans östra och västra del, så kallade klövsadelskyrkor. En bevarad försvarskyrka (som dock inte är en klövsadelskyrka) på Öland är Källa ödekyrka, som är en ovanlig kyrka därigenom att den är byggd i två våningar i försvarssyfte.[5]
En annan typ av försvarskyrka är de rundkyrkor som finns i Stockholmsområdet, på Bornholm och Småland (sammanlagt åtta i dagens Sverige).
Försvarskyrkan som begrepp och funktion kom att kritiseras av flera forskare från slutet av 1900-talet.[källa behövs] Idag råder en viss oenighet om hur stor roll försvarsfunktionen ska tillmätas. De flesta är dock överens om att kyrkor med arkitektoniska element som avviker från grundplanen har haft flera olika funktioner, där försvarbarhet varit en del av en större helhet. Försvarskyrka som begrepp har därför setts som mindre lyckat eftersom det döljer en mer komplex verklighet.[källa behövs]
Lista över borgar (olika borgtyper)
Svenska borgar
- Agundaborg, Sunnerbo härad, Finnveden i Småland
- Aranäs
- Bos holme, Värend, Småland (ursprungligen en motteborg)
- Bogesund
- Dalaborg
- Edsholms borg i Värmland
- Eneborg, Sunnerbo härad, Finnveden i Småland
- Folkomsö, Härlöv, Värend i Småland
- Grottan, Öja, Värend i Småland
- Husholmen, Dörarp, Sunnerbo härad, Finnveden i Småland
- Hönshylte skans, Värend, Småland (ursprungligen en motteborg)
- Jätsholms borgruin även Bränsholmen, var en Värend, i Småland
- Kung Alles borg, Värend, i Småland
- Kungsholmen, Urshult, Värend, i Småland
- Källarholmen, Sunnerbo härad, Finnveden i Småland
- Lenaborg, borg vid kungsgården i Kungslena utanför Tidaholm (eventuellt en motteborg)
- Piksborg, Sunnerbo härad, Finnveden i Småland
- Påbonäs borg, Södra Möre i Småland
- Rydboholm
- Saxholmens borg, vid Ölme i Kristinehamns kommun i Värmland
- Slättö Borg, Värend, i Småland
- Stegeholm
- Stenhusholmen, Dörarp, Sunnerbo härad, Finnveden i Småland
- Svaneholms borgruin, Östergötland
- Svaneholms borgruin, Småland
- Torpa stenhus, enkelhusborg vid sjön Åsunden i Västergötland
- Tureborgen, en borgruin byggd vid sekelskiftet 1900
- Viks hus
- Öresten
Danska borgar anlagda i Sverige
- Danaborg (Torsborg), Vittaryd, Sunnerbo härad, Finnveden, Småland
Medeltida borg Svenska riksborgar (borg nyttjad av kungamakten)
- Slottet Tre Kronor
- Kalmar slott
- Gripsholms slott
- Älvsborg
- Borgholm
- Kronoberg
- Jönköpings slott
- Näs slott Sveriges äldsta riksborg, (byggd på 1100-talet)
- Vadstena slott
- Linköpings slott
- Stegeborg
- Johannisborg
- Gälakvist
- Skaraborg
- Lödösehus
- Örebro slott (Örebrohus)
- Nyköpingshus
- Alsnö hus
- Västerås slott
- Uppsala slott
- Gävle slott
- Dalaborg
- Borganäs
Riksborgarna var byggda med skattemedel, med andra ord var kronan byggherre, och ekonomin ordnades genom att ett slottslän knöts till borgen. Drottning Margareta förbjöd byggande av privata borgar (befästa sätesgårdar) och beordrade rivning av de befintliga.
Danska borgar
- Hammershus (Bornholm)
Danska borgar som numera ligger i Sverige[6]
- Falkenbergs slott
- Helsingborgs slott (Kärnan), dansk riksborg, tidigast anlagd som trelleborg, troligen på senare hälften av 900-talet.
- Landskrona citadell
- Malmöhus slott
- Sölvesborgs slott, dansk riksborg
- Varbergs fästning
- Kulla Gunnarstorp
- Lindholmen
- Glimmingehus
- Svaneholms slott
- Marsvinsholm
- Barsebäck
- Gladsax hus
- Örup
- Bjärsjöholm
- Bollerups borg
- Krapperup
- Hovdala
- Råbelöv
- Häckeberga
- Viderup
- Löberöd
- Hjularöd
- Högestad
- Tommarps kungsgård
- Knutstorp
- Möllarp
- Ugerup
- Kungsgården[källa behövs]
- Svenstorp[förtydliga]
- Bälteberga
- Videröra
- Sireköpinge
- Skabersjö
- Skarhult
- Tunbyholm
- Dragsholm
- Vegeholm
- Flyinge kungsgård
- Sövdeborg
- Krageholm
- Trolleholm
- Tosterup
- Trolle-Ljungby
- Trollenäs
- Ovesholm
- Rössjöholm
- Ellinge
- Vittskövle
- Gärsnäs
- Kung Ingels hus
- Dybäck
- Örtofta
- Karsholm
- Halmstads slott, delvis ombyggd till fästning under den svenska tiden
Norska borgar som numera ligger i Sverige
Svenska borgar som numera ligger i Finland
Borgarna i Falkenberg, Helsingborg och Sölvesborg förefaller alla ha varit av samma typ, bestående av ett högt kärntorn med grova murar. I Helsingborgs fall är kärntornet omgivet av en mantelmur och sedan en ringmur. Det är det enda kärntornet som fortfarande står kvar. Fästningarna i Malmö och Varberg är av en annan typ, då de blivit utbyggda under tiden och anpassats för nya vapenteknologier.
Andra kända borgar
- Conwy Castle är en borg i Wales som ingår i världsarvet.
- Castel Sant'Angelo ("Änglaborgen") är en befäst borg i rom, som ursprungligen var kejsar Hadrianus mausoleum.
Se även
Referenser
- ^ [a b c] Med arkeologen Sverige runt, sid 279
- ^ Skiftesverk i Sverige, sid. 281–288.
- ^ Andersson, Hall & Öborn, sid. 9
- ^ Ödman, sid. 9
- ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. 6 oktober 2007. http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?tab=3&page=1&objektid=10083300830001. Läst 10 januari 2013.
- ^ Ödman, Anders (2002). Borgar i Skåne. Lund: Historiska media. ISBN 91-89442-37-7
- Lundberg Erik B., Janson Sverker, red (1987). Med arkeologen Sverige runt. När-Var-Hur-serien, 99-0106773-1 (3., omarb. uppl.). Stockholm: Forum. Libris 8350539. ISBN 91-37-09153-0
- Henriksson, Gunnar (1996). Skiftesverk i Sverige: ett tusenårigt byggnadssätt. T / Byggforskningsrådet, 1104-8433 ; 1996:16. Stockholm: Byggforskningsrådet. Libris 8358633. ISBN 91-540-5759-0
- Hall Berit, Öborn Gösta, Larsson Lars-Olof, red (1992). Borgar från forntid och medeltid i Västsverige. Arkeologi i Västsverige, 0281-6199 ; 5. Göteborg: Göteborgs arkeologiska museum. Libris 7749526. ISBN 91-85488-37-2
- Ödman, Anders (2002). Borgar i Skåne. Illustrerad historia. Lund: Historiska media. Libris 7779627. ISBN 91-89442-37-7
|