Hoppa till innehållet

Civil olydnad

Från Wikipedia
För punkgruppen, se Civil Olydnad (band). För essän, se Civil olydnad (essä).
Vid civil olydnad är det vanligt att stödja fotfolket på motståndarsidan. Här har poliser fått blommor av demonstranter. I de fall det är olagligt och utan våld tillhör demonstration civil olydnad.

Civil olydnad är en metod för samhällsförändring[1][2][3]. Det är en form av aktivism som går ut på att öppet och utan våld bryta mot en lag eller vägra att följa vissa myndighetsbeslut samt att vara beredd att ta konsekvenserna av handlingen.

Svensk Ordbok har förklaringen "civil olydnad, lagbrott under hän­visning till moraliska principer som man an­ser stå över gällande lag: kampanj­ledaren manade till protester och civil olydnad för att få premiär­ministern att av­gå"[4]

Kända företrädare för variationer av civil olydnad är bland andra Mahatma Gandhi, Henry David Thoreau, Martin Luther King, Barbara Deming, Philip Berrigan och Rosa Parks. Gemensamt för dessa personer är att icke-våld är en del av hur de praktiserar civil olydnad.

Kännetecknen

[redigera | redigera wikitext]

Den amerikanska förebilden för begreppet civil olydnad anses ha myntats av den amerikanske författaren och skattevägraren Henry David Thoreau i essän Civil olydnad 1849.

Syftet med civil olydnad är, förutom den direkta effekten av aktivismen eller vägran, att utmana den lydnad som möjliggör det förtryck, den orättvisa eller det missförhållande som olydnaden vänder sig mot. Genom att aktivisterna tar konsekvenserna av sina handlingar undergrävs i vissa fall den kollektiva rädslan för straff som övermakten vill upprätthålla, och som normalt leder till lydnad.

Enligt Greenpeace har den civila olydnaden följande fyra grundprinciper:[5]

  1. Inget våld
  2. Ingen skadegörelse
  3. Öppenhet
  4. Ansvarstagande

Åsikter om civil olydnad

[redigera | redigera wikitext]

Statens Offentliga Utredningar, SOU 1999:101 Olydiga medborgare, utreder civil olydnad. Utredningen kommer fram till att civil olydnad "kan bidra till att stärka såväl välfärdsstaten som demokratin"[6]. I Ickevåld! Handbok i fredlig samhällsförändring av Klaus Engell-Nielsen, Annika Spalde, Pelle Strindlund hävdar författarna att civil olydnad har använts av svenska folkrörelser för att främja demokrati och mänskliga rättigheter, till exempel när den tidiga arbetarrörelsen skapade strejkrätten genom att gå ut i strejk trots att det var i strid med gällande svensk lag.

Civil olydnad idag

[redigera | redigera wikitext]
En sittaktion är ett exempel på civil olydnad, här i syfte att stoppa en nynazistisk demonstration. Foto från Leipzig 2004.

Vanliga syften till civil olydnad i Sverige idag är att intervenera i omstridda statliga eller kommunala projekt, i företagsverksamheter eller att få tillstånd genomgripande samhällsförändringar, så kallad ickevåldsrevolution.[7]

Exempel på civil olydnad

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]