Användardiskussion:Moberg

Välkommen

Varmt välkommen till svenska Wiktionary! Wiktionary är ett projekt med syftet att skapa en fri ordbok, och alla – även du – kan bidra genom att skapa nya eller redigera befintliga uppslagsord. Tänk dock på att artiklarna du skapar ska passa i en ordbok, d.v.s. utseendemässigt vara lika alla andra artiklar i ordboken (såsom bil, harkrank, kanske, tävla och rot) och endast innehålla en kort, koncis och gärna exakt definition (som inte är en hel mening ens). Läs Välkommen om du vill lära dig hur du kommer igång med att redigera uppslagsord samt Stilguiden för mer information om hur artiklar ska struktureras upp. Om du undrar över något kan du fråga någon av oss vana användare. Välkommen!

Med vänliga hälsningar
Andreas Rejbrand 5 februari 2007 kl. 22.12 (CET)

{{trans-topp}}

Hej. Användningen av mallar på Wiktionary är en bit mer restriktiv än på Wikipedia. Lite tråkigare, men lite bättre för nya användare och bättre för att kunna underhålla en enhetlig struktur av artiklarna här. Därför försöker vi hålla ned antalet mallar till ett begränsat antal, men å andra sidan väl genomtänkta. De mallar vi använder oss av bör beskrivas på Wiktionary:Mallar, och ha instruktioner för hur de används. Har man förslag på mallar diskuteras namngivning, användning och funktion förslagsvis på Bybrunnen. Jag tog upp diskussionen om översättningslistor för ett tag sen, och ditt skapande av {{trans-topp}} faller under det ämnet [1] ~ Dodde 6 april 2007 kl. 04.59 (CEST)

Okidoki, bra att det är mer restriktivt, så man slipper få en massa skräpmallar. Skulle kanske ha kollat runt lite mer här på wiktionary innan jag skapade mallen (som har ett väldigt dåligt namn dessutom), men det känns nästan som man lär sig fortare på att göra fel. Tack för länken :) /Moberg 8 april 2007 kl. 17.59 (CEST)

Omdirigeringar

Vi är väldigt restriktiva med omdirigeringar häromkring, eftersom det alltför ofta händer att en viss stavning förekommer i flera språk. Exempelvis ser jag på en:wikt att "Aki" används som förnamn i Finland, så den sidan behöver nog vara kvar. Sedan kan jag tyvärr ingenting om japanska, så jag kan inte säga hur man ska referera till 秋 från Aki, men vad jag frågar mig är är om den varianten (är det det som heter romaji??) inte skulle kunna få egna artiklar, likaväl som vi har separata artiklar för serbiska skriven med kyrilliska bokstäver/serbiska skriven med latinska bokstäver. Vad tror du? Skulle det kunna fungera på något vis? \Mike 18 november 2007 kl. 18.04 (CET)

Hmm ja okej jag förstår att omdirigeringen var dum! 秋 transkriberas till aki med romaji. Stora bokstäver används aldrig, men jag ser dock nu att en:wikt tagit med det som Aki också då det kan förekomma som tilltalsnamn, känns lite dumt ändå... Hmm okej, på serbiska är det då i stort sett två identiska artiklar på kyrilliska resp. med latinska bokstäver? Frågan med japanska är ju om man ska ha ett ord både under sitt kanji: (tecken) 秋, med hiragana: (stavelse-"alfabet") あき _och_ med romaji: aki. Blir då fakta på 3 ställen.

En annan sak är ju att det finns olika system för att transkribera, jag vet inte hur det är med kyrilliska, men det japanska ordet tidning (新聞) brukar skrivas lika ofta shinbun som shimbun, hur göra i dessa fall? -Moberg 18 november 2007 kl. 18.27 (CET)

Det är frågor som vi väntat på någon japansk-kunnig så att vi kan fråga om! Det har hittills inte funnits några mer omfattande redigeringar av japanskkunniga, eller i de fall någon har kunnat japanska (eller kinesiska, eller koreanska, eller...) så har frågan inte riktigt lyckats ta fart... Så, har du något förslag? Skulle det till exempel, för att kasta en handske här, gå att välja ut en variant som alltid används för "all" information, medan de andra två (eller fler, om det finns flera romaji-varianter) hänvisar helt kort till den "centrala" artikeln? T.ex., om hiragana väljs som den att koncentrera sig på, så kanske 秋 och aki inte ska innehålla mer än information om själva tecknet och att det är kanji respektive romaji för あき [fast är förresten inte mycket information runt kanji-tecknen gemensam med kinesiskan, i den mån de har samma tecken? Nu avslöjar jag min okunnighet här, känner jag... Ska de händelsevis ha en gemensam rubrik, som en:wikt använder sig av en CJK-rubrik för dylika tecken?].

Serbiska: ja, det har hittills varit så, ja. Som jag förstår det så finns alltid risken att säg något annat av de sydslaviska språken har samma (latinska) stavning vilket omöjliggör omdirigering av den artikeln. Och om den kyrilliska har samma stavning so ett ryskt eller bulgariskt ord eller något sådant, så... När det gäller transkriptioner där, så antar jag väl däremot att det finns standardiserade metoder i just det fallet då det finns en giltig ortografi för kyrilliska och en giltig ortografi för latinska; jag antar att man får definiera transkriptionen som den som avbildar en giltig kyrillisk stavning på en giltig latinsk och vice versa, hur det nu än skulle råka bli med ljudbilden. (Hoppas kan man förstås att de respektive stavningarna är kompatibla med varandra, i den betydelsen). Och jag tror inte motsvarande problem dyker upp i så många andra språk: de enda fallen en "transkriptionsartikel" behövs är väl om språket använder sig av flera skriftspråk? Transkriberingar av ryska lär till exempel knappast behövas i något fall? \Mike 18 november 2007 kl. 18.56 (CET)

Med "CJK-rubrik" menar du rubriken translingual som de verkar ha på varje kanjisida? Det verkar som den delen beskriver själva kanjit, hur det är uppbyggt och vad det kan betyda på olika språk. (Ja många kanji är identiska mellan länderna (utseende och så vidare)). Sedan verkar det som att en:wikt har informationen om ordet, som sådant som synonymer under kanji-tecknets artikel, och som du nämner endast kortare information under "uttals"-artiklarna あき　och aki. För det är snarare så att あき　är uttalet för 秋　än tvärtom. Varje kanji kan vidare ha flera uttal och flera kanji kan ha samma uttal. Sen finns ju det här med streckordning som kan vara ganska viktigt. Det ag nyligen blivit fundersam över om det inte alltid är samma streckordning på de olika språken. Ska man då lägga in streckordningen på den allmänna, eller under det språk man vet att streckordningen stämmer? Hiragana används förövrigt i den mån kanji inte fungerar, som i barnböcker för förståelsen, för ord som helt enkelt inte har något kanji, ovanliga ord som folk ändå inte kan kanjit på och ex. verbändelser. -Moberg 18 november 2007 kl. 19.19 (CET)

Heh, det är därför jag i mitt stilla sinne hoppades på lite hjälp :) Jag menar, jag hade ingen aning om att den ena kunde beskrivas som uttalet av den andra (nå, möjligen till viss del då att jag kunde gissa att romajit valdes efter uttal)... men relationen mellan kanji och hiragana... Nåja, du rekommenderar alltså att ha den rätta artikeln under kanji, och hänvisningar från romaji och hiragana? Då är frågan också när det gäller kategoriseringen. Den metod med språkindex som vi har för latinska/kyrilliska/grekiska/hebreiska/arabiska osv torde ju inte fungera särskilt väl på kanji, gissar jag? Tycker du då att vi ska samla allt i en kategori då istället, eller ska indexkategoriseringen helt bortses ifrån? Eller ska hiragana-varianten indexkategorieras istället? Skulle det fungera?

När det gäller streckordningen så får du nog välja det du tror blir bäst... Jag kan inte lägga mig i det. \Mike 18 november 2007 kl. 19.43 (CET)

Oj det blir mycket att tänka på, hmm... Jo men precis, hiragana används ofta bredvid kanji för att förklara uttalet på dessa, så jag tror nog att själva artikeln under kanjit är bäst. jag vet inte riktigt hur indexeringen fungerar, brukar man gå efter det första tecknet i ordet? (vare sig detta är kyrilliskt, latinskt eller hebreiskt). Då skulel ju det inte fungera så bra på kanji, nej, eftersom det finns ca 3000 kanji som man behöver kunna för att läsa en tidning, och de flesta utgör ju helt själva ett ord. - Kan man indexera kanji artiklarna efter deras läsning i hiragana kanske? Eller måste själva hiraganaartiklarna indexeras då istället?

Det svåra kan vara med vissa kanji som kan ha uttal utan att betyda något för sig själva. För att återanvända tidning 新聞(shinbun), där det första tecknet uttalas shin och det andra bun, om det första tecknet dock står utan andra kanji så är det antagligen som 新しい (atarashii), vilket betyder ny. - Kan man indexera ett kanji under flera "index"? Eller får man helt enkelt indexera hiragana-artikeln som sedan länkar till kanji-artikeln? -Moberg 18 november 2007 kl. 21.42 (CET)

En liten fundering runt detta: det skulle kanske vara bra att låta bli fetstilen för kanji(/hiragana)-uppslagsord om det blir likadant som i 朝鮮 just nu - åtminstone har jag svårt att se mycket mer än en svart fläck, som blir mycket tydligare i redigeringsläget och i rubriken. Och när det gäller 古い... "kanjisar"? \Mike 20 november 2007 kl. 18.08 (CET)

Hmm ja att låta bli fetstilen på kanjisar låter bra efter det lätt bara blir en "kludd". På hiragana/katakana är det nog dock inte nödvändigt, de blir aldrig så komplicerade att risken uppstår.

Förövrigt så såg jag lite snabbt på japanska wiktionary att de har artiklarna under namnet i hiragana, jag vet än inte vad som är bäst, man kan ju tycka att japanerna bör ha bäst vetskap, men bäst vore nog att få bolla några här på sv:wikt, men tyvärr finns det nog inte tillräckligt många som kan tillräckligt mycket.

"Kanjisar", hmm ja det är nog en form som jag använder ungefär som "bastusar", men hela vår japanskaklass använder faktiskt denna böjning, som ex vis kan du kanjisarna till duggan i morgon? ... Tyvärr är det väl ett sällan använt ord =/ -Moberg 20 november 2007 kl. 18.21 (CET)

Hur brukar man göra i traditionella ordlistor då? \Mike 20 november 2007 kl. 18.35 (CET)

Fysiska ordlistor (böcker)? Jag är lite osäker, jag har en japansk-svensk-j och en engelsk-japansk-e, men båda dem har orden endast i romaji (latinska bokstäver). Så det hjälper väl inte så mycket i detta fallet.

Sen har jag en ordbok i min Nintendo DS, där är orden sorterade i hiragana-ordning men står under kanji-varianten(om den finns). En ordbok på datorn sorterar också orden under kanji-variant först (och hiragana inom parantes). -Moberg 20 november 2007 kl. 18.52 (CET)

Åhå, här har det diskuterats medan jag har varit borta :). Ok romaji är för japanska vad pinyin är för kinesiska - japanska/kinesiska skrivet med latinska tecken. Så långt är jag med. Jag har svårt att förstå skillnaden mellan katakana och hiragana dock. De är båda enklare former och båda eller någon av dem kan sammanslagna bilda ett kanji-tecken, är det inte så? Hur som helst tycker jag absolut att samtliga av dessa former ska skapas artiklar för. Liksom i liknande fall eftersom det ändå rör sig om samma ord, men olika stavningar, bör dock bara skapas en huvudartikel, och resten får bli hänvisningsartiklar. Samtliga dessa artiklar bör dock språkindexeras om vi ska följa en röd tråd, eftersom vi gör detta med andra hänvisningsartiklar. Också för serbiska borde bara en huvudartikel skapas - den med latinskt alfabet företrädelsevis eftersom det är lättast att uppfatta för svenskspråkiga på svenskspråkiga Wiktionary. Vilken bör vara huvudartikeln för japanska uppslag då? Först tänkte jag att kanji kanske kunde vara lämpligt och olika translitterationer i form av romaji, katakana och hiragana kunde hänvisa till den. Men sen verkar det som att kanji inte är speciellt lätt. Enligt Wikipedia existerar uppskattningsvis hela 80,000 kanji-tecken. Men folk kan bara mellan 2,000 och 6,000 tecken. Vad händer om man vill lägga till ett ord i ordboken, men bara känner till ordets hiragana? Då är det inte möjligt att skapa någon artikel, eftersom huvudartikeln måste vara i kanji. Så - det var ingen framkomlig väg, eller hur? Och du nämnde att vanliga ordböcker använder hiragana (eller missuppfattade jag?) och jag tror att svenskspråkiga Wiktionary också gör bäst i att satsa på att göra hiragana-artiklarna till huvudartiklar, och länka romaji, katakana och kanji till dem. Det förenklar avservärt för den som vill skapa artiklar och det förhindrar inte någon som vill lägga till det mer komplicerade kanjit att göra det. Låter inte detta rimligt? När det gäller språkindexeringen så är det smidigast om kanji, hiragana och katakana språkindexeras med hjälp av hiragana- (och katakana?)-tecken för hiragana- och katakanaartiklarna, med latinska bokstäver för romaji-artiklarna, och med hiragana-tecken (eller katakanatecken?) för kanji-artiklarna. Det finns script som delar upp kanji-tecknen i dess beståndsdelar så detta kan ske smidigt med hjälp av språkindexeringsboten sen. Det man väl kan göra när man skapar japanska artiklar är väl att lägga till ordet i språkindex-roten för japanska: Kategori:Språkindex för japanska, utan att ange någon sorteringsnyckel som i vanliga fall, bara för romaji om man vill. Om man lägger till nyckeln manuellt eller inte spelar överhuvudtaget inte så stor roll i längden eftersom boten så småningom kommer att rätta till så att det blir rätt ändå. Men det är en fördel att lägga till Kategori:Språkindex för japanska iallafall så boten vet var den ska kontrollera och ändra. Nu har jag fortfarande lite problem med upplägget av den här funktionen, men det ska väl lösa sig med tiden. Vad gäller fetstilsraden, så kanske man kan skapa en mall {{big|<kanji-tecknet>}} för att lägga omkring <big>kanji-tecknet</big>. I huvudartikeln kanske rubriken ====Varianter==== kan användas som vanligt, där man efter varje stavningsvariant av ordet inom parentes anger om det är romaji, katakana eller kanji? Eller vill vi ha en {{hiragana}} som lägger all denna information på fetstilsraden? Bör vi kanske ha samma lösning för serbiska huvudartiklar också? ~ Dodde 27 november 2007 kl. 04.05 (CET)

Nu ska vi se så att jag kommer ihåg att svara på allt ^^: Hiragana och katakana är skilda från varande, det vill säga samma ord finns inte i en katakana- och hiragana-variant. (Katakana används för utländska och ljudhärmande ord, eller om man vill vara riktig häftig! (typ som kursiv eller stora bokstäver här hemma.))

Nej de fysiska ordböcker jag har, använder sig bara av latinska bokstäver, inget annat (man behöver ju inget mer för att kunna prata det egentligen). Min DS däremot har orden under sin kanjivariant. Och när man skriver in hiragana/katakana så omdirigerar den kan man säga till ordet i kanji. Jag skulle tro att det är cirka 3000 kanji man måste kunna för att läsa en dagstidning, sen så finns det som sagt fler kanji, fast det är definitivt inte fler än 10 000 som används, i stort sett. (I Kina finns det fler).

Vi kan ta ett vanligt kanji, bara för att ha lite att prata kring. 上　(うえ, ue) eller (かみ, kami) betyder ovanför resp. topp/huvud-. 上げる　(あげる, ageru) betyder höja upp och 上る (のぼる, noboru) betyder klättra upp/kliva in. Kami kan i sin tur skrivas med kanjit: 神 (かみ) som då betyder gud. Och om man sätter in 上 bredvid andra kanjisar kan det uttalas exempelvis jou, som i 上手　(じょうず, jouzu) - skicklig.

Så då kanske 上 borde vara en artikel om hur kanjit kan uttalas och hur det skrivs (streckordning). Frågan är om den sedan ska peka på 上げる eller あげる? Hur ska kanjit ensamt indexeras? Under alla sina uttalsvarianter eller bara de som utgör ord i sig själva, eller man kanske inte ens kan indexera under flera index? :/

En hiragana-artikel måste nästan ha med kanjit under uppslaget för att man egentligen ska veta vilket ord det är. Det vore kanske bra om det fanns någonting för att markera saknat kanji eller liknande, och om det finns något att man kanske skriver saknar (använt) kanji. Iofs kanske det bara är viktigt om hiraganan, som i fallet kami, kan ha två helt skilda betydelser.

Kom på en till sak, ageru kan också betyda ge/göra tjänsten att ~, men då skrivs det helst utan kanji...

Men det känns som att hiragana- och katakana-artiklarna ska vara huvudartiklar, ja. Sen får väl romaji- och kanjivarianterna omdirigera dit.

En tråkig sak kan ju vara att om man bara har kanjit i en bok så blir det svårt att slå upp det eller hitta det här på wikt, eller? Går det kanske att sortera bra i språkindexet? Till exempel efter beståndsdelar som du nämnde men kanske också ett index efter antal streck?! -Moberg 27 november 2007 kl. 16.56 (CET)

En teknisk parentes bara: när det gäller den föreslagna mallen {{big}} så skulle jag föreslå att dess namn samordnas med {{ARchar}} och {{THchar}} - jag tror båda de mallarna bör byta namn, förresten - till en svit för enhetlighetens skull. De används just nu för att specificera font och storlek för arabiska och thailändska tecken. Vidare antar jag att man skulle kunna infoga Gangleris {{style/yid}}-mall... Fler? Klarar sig kyrilliska och (polytonal(?)) grekiska utan egna mallar, tro? \Mike 27 november 2007 kl. 19.03 (CET)

Jo, tycker inte några av de mallnamnen är bra, men det vore smidigt att ha en/flera mallar. Kanske kan man ha en mall som tar språkkod som parameter, och då markerar att texten är på det språket? (Kan kanske användas med engelska/tyska etc. om man vill?) ...

Sen uppstod ett till frågetecken, jag skapade artikeln 物 förut, vet dock inte om sammansättningar ska stå där om ord-artikeln ska ligga under hiragana (もの). Fast rubriken kanske inte ska kallas sammansättningar? (flera kanjin i ett ord)... -Moberg 28 november 2007 kl. 01.37 (CET)

Angående mallarna: Jag tror det för enkelhets skull bör vara flera mallar - en för varje slags skriftsystem eftersom det inte är säkert att samma typsnitt är lämpligt att använda för samtliga system. Jag tycker inte vi där bör göra skillnad på *språk*. Dvs, latinsk skrift behöver definitivt ingen sådan mall, grekiska - med sitt alfabet - kanske behöver, hebreiska har ett eget alfabet; arabiska, pashto, persiska, urdu m.fl. språk har ett annat gemensamt (eventuellt med vissa variationer, liksom svenska har en variant av det latinska) alfabet som definitivt behöver en sådan mall - men det räcker med en mall för alla dessa språk gemensamt. Mallnamn skulle då kunna baseras på ISO 15924. \Mike 28 november 2007 kl. 02.25 (CET)

Språkreformer och uttal

Intressanta frågeställningar du har på din användarsida, men jag tror jag har svaren. Man kan dela in några av konsonanterna i par: f/v, t/d, k/g, p/b och s/z (ftkps resp. vdgbz). I varje par är munnen precis likadan, men de skiljer sig på om man uttalar det i munnen eller i strupen (vet inte hur det uttrycks vetenskapligt, men testa). Det är svårt att (fort) variera mellan att uttala i munnen eller strupen, varför man oftast väljer att uttala bara den ena typen i gruppen (den i munnen oftast): hafsvatten, elfte, solikt [soligt], haft (trots hava). //Skal 21 november 2007 kl. 04.06 (CET)

Jaha okej, hade inte riktigt tänkt över att det var samma "formation" på munnen, interesting. Men saken är den, hava blir till haft, men hav blir till havsvatten, det vore skoj om det började stavas med "f" istället ^^... solikt hmm, då känns det ju lite som att skulle vara långt i som i likt, lite synd annars vore stavningen också fin =) ... -Moberg 21 november 2007 kl. 13.45 (CET)

Mallbeskrivning

Skulle du kunna lägga till en beskrivning av {{kanji}} i WT:MALL? //Skal 28 november 2007 kl. 11.32 (CET)

Tack för att du fixade till mallen! :) Jag förstod verkligen inte felet. Jag har lagt till den, hoppas det blev bra, men, kom på att mallen kanske är lite onödig då man egentligen kan länka från uppslagsordet (utan en extra ruta). (食べ物) -Moberg 28 november 2007 kl. 12.55 (CET)

Justja, innan jag glömmer: Kan man göra så mallen blir just så smal som behövs, och inte bredare? -Moberg 28 november 2007 kl. 12.58 (CET)

Kategorisering

Hur är det sagt nu att artiklar som [2] ska kategoriseras? \Mike 17 december 2007 kl. 11.06 (CET)

Det är inte sagt något, fast just det uppslaget är väl inte så speciell. Den borde åtminstone kategoriseras under kategori:Substantiv på japanska och med språkindex som alla vanliga substantivuppslag. Sen så borde alla ensamma kanjin kategoriseras på något sätt. Exempelvis kategori:Kanjin på japanska.

Alla japanska ord kommer antagligen få i genomsnitt 2,9 uppslag (kanji, kana, romaji(latinska bokstäver)) (för vissa existerar inte kanji). Frågan är hur allt detta ska indexeras. Det är tänkt så att finns det kanji så blir det huvud ordet (Fast det börjar jag tvivla lite på och kanske bör man avgöra från fall till fall eftersom vissa ord knappast aldrig skrivs kanji utan just med kana(även om kanji finns)). Men kanji artiklarna borde indexeras under ett kana-index, men kanske även under ett romaji-index så de utan massa förkunskaper i japanska kan hitta orden. Hur brukar kyrilliska artiklar indexeras? -Moberg 17 december 2007 kl. 11.27 (CET)

Jag är lite tveksam till den räknebara betydelsen av kanji. (också tveksam till namngivningen av mallen {{kanjin}} nytt namn. Om man pratar om enskilda kanjitecken eller kanji-tecken (hade svårt att välja och Google ger ungefär 500 träffar på dem vardera), så är det väl just detta man kallar dem - kanji(-)tecken. Det känns möjligtvis som att {{kanji}} är ett rimligare namn på mallen.

Till en början kan vi väl kategorisera som [[Kategori:Substantiv på japanska]] och [[Kategori:Språkindex för japanska]], och de enskilda tecknena - är de ord eller tecken? Eller både och? Har de H3-rubrik som heter "tecken" bör de väl kategoriseras i (en underkategori till) [[Kategori:Tecken]].

Hur kanji-, kana- och romaji-artiklar bör språindexeras kan vi väl låta bero lite grann, det är inte bråttom att få till detta. Förhopplningsvis går det att fixa på nåt bra sätt med boten sen ändå så slipper man tänka på det när man skapar artikeln.

En fråga, Moberg, har du kollat på enwikt hur deras verb-mall ser ut för huvuduppslaget till en:dekiru? De har skrivit in varje form för hand och det verkar som att utförandet och innehållet i mallen skiljer sig ganska kraftigt åt. Är det något som missas i den svenska mallen? (uppenbarligen missas en hel del i den engelska). Är uppdelningen adekvat som de har gjort och är det något som den svenska japanmallen kan ha nytta av att ha med? ~ Dodde 17 december 2007 kl. 12.28 (CET)

Jag vet inte; jag tycker kanjitecken är ett onödigt långt ord, och använder kanji precis som ordet bokstav. Sen att ordet i stort bara används av de som lär sig japanska gör väl att det bättre ordet "kanji" inte slår igenom så hårt... Kanjina är alltid tecken, och har alltid en betydelse. Ibland så kan de bara ingå som delar olika ord, ibland som suffix, ibland som egna ord. -Moberg 17 december 2007 kl. 12.50 (CET)

Kyrilliska (liksom grekiska, arabiska, hebreiska etc) är trots allt alfabet i (mer eller mindre) samma betydelse som det latinska, så de kategoriseras i egna språkindexkategorier baserade på den kyrillska (grekiska etc) bokstaven. Se t.ex. Швеция. \Mike 17 december 2007 kl. 13.02 (CET)

Kana är också alfabeten (stavelseuppsättningar?)(2 st). Okej men de språken indexeras bara under sina egna tecken och alltså aldrig med latinska bokstäver? På alla japanska uppslag lägger jag till romaji (transkription(uttal) med latinska bokstäver) och länkar till den "stavningen" som en egen artikel. Det kanske räcker att man kan hitta romaji-formen under ett "romaji-index" för japanska, eller liknande. Som det där ryska uppslaget skulle jag ju aldrig kunna hitta till med endast latinska bokstäver. (men det kanske det inte finns behov av?) Frågan är hur man ska indexera kanji-uppslagen eller om man ska låta kana-uppslagen indexeras så att man kan gå till dem och klicka sig vidare till kanji-uppslagen. -Moberg 17 december 2007 kl. 13.14 (CET)

(eft. red. konfl.) Det är möjligt, Moberg, vad det verkar som att jag inte är ensam om att döma av google-sökningar är att plural av kanji (teckenbetydelsen) känns lite konstigt eller konstlat, medan kanjitecken inte alls känns på det viset. Men utan att ta ställning till vilken form som är bäst för tecken-betydelse (jag håller med om att {{kanjitecken}} eller {{kanjitecknen}} inte är tänkbara på grund av längden. Men vad jag tänkte mig var att använda sig av grundformen av kanji som mallnamn kunde göra att det skulle kännas lite mindre konstigt, eftersom det valbart även kan stå för skriften som sådan, eller som förkortning för kanji-tecken/tecknen.

Vad gäller kyrilliska, gregiska, arabiska och hebreiska alfabet så sorteras de som vanligt i den vanliga språkindex-kategorin, utan speciella namn. Vad gäller serbiska som skrivs både med kyrilliska och latinska bokstäver samsas (efter tidigare diskussion) om samma språkindexkategori. (Den kyrilliska stavningen anser jag endast borde länka till den latinska stavningen som borde kunna fungera som huvudartikel, eftersom det är samma ord som avses, bara att de skrivs med olika tecken, men det är väl en senare grej att ta tag i) ~ Dodde 17 december 2007 kl. 13.22 (CET)

Jag tycker väl att det är rimligt om de tecken som används i uppslagsordet används vid språkindexeringen, dvs de kyrilliska uppslagen kategoriseras i språkindexet under kyrilliska bokstäver (och att man sedan klickar sig vidare till huvudartikeln), och samma sak bör gälla för exempelvis romaji-uppslagen. Kanji-uppslagagen däremot är opraktiskt på det sättet eftersom ett index med tusentals initial-"bokstäver" inte är särskilt praktiskt. Där är det rimligare, anser jag, om man låter dessa uppslag dela språkindex med kana-uppslagen eller liknande (dvs. exakt samma språkindexeringsnyckel). Angående andra alfabet som har direkta motsvarigheter i latinska tecken, så tycker åtminstone jag att det vore som en intressant diskussion om inte även dessa sidor skull kunna dubbelskapas med sina motsvarigheter i latinsk skrift, med bot, på samma sätt som böjningsartiklar skapas. ~ Dodde 17 december 2007 kl. 13.30 (CET)

Men det svåra men kanjin uppstår igen, de kan ha flera uttal. Till exempel för: 会, som kan uttalas かい (kai) eller え (e) eller あ i verbet 会う (あう, au). Finns det något sätt att dubbelindexera? -Moberg 17 december 2007 kl. 13.44 (CET)

Ja, just det, så var det ja. *glömde*. Vi får nog nöja oss med [[Kategori:Språkindex för japanska]] så länge, tills jag kollat närmare på det där. Har för mig att de har nån sortering på enwikt som utgår från antal streck osv. Det hela bör ändå göras med bot, så det är en teknisk fråga som kan lösas nu eller senare (dvs. senare! ;)). ~ Dodde 17 december 2007 kl. 13.54 (CET)

Jo antal streck är en bra uppdelning. Sen finns det ju fler saker som används i kanjilexikon för att man ska kunna hitta rätt kanji. Till exempel efter vilka delar (radikaler) de innehåller, också hur de uttalas (men då krävs multi-indexering) osv... -Moberg 17 december 2007 kl. 14.42 (CET)

Angående en:wikt-mallen

Jag har kollat lite på den nu, och det är en form som saknas i den svenska som jag inte har nån aning om vad den gör (Negative continuative). Aldrig hört talas om så jag vet inte hur den ska böjas i de olika mallarna, kan såklart lägga till den nu, eller senare, inget kritiskt problem. Annars tycker jag itne det är så stor skillnad, förutom att våran innehåller lite fler saker än så länge. Uppdelningen verkar väl helt okej. Kan inte säga så mycket om det. Frågan är om -te iru och te-aru ska tas upp i mallen, och varför inte -te yaru/morau/ageru/kureru, -te iku/kuru, -te kudasai, får plats? -Moberg 17 december 2007 kl. 13.36 (CET)

Administratör?

Vill du bli sysop på Svenska Wiktionary? (Se Administratörer). Svara på Begäran om administratörskap om du accepterar nomineringen eller ej. ~ Dodde 23 december 2007 kl. 02.51 (CET)

fåglar på japanska

Hej, jag har börjat att lägga in fåglar på olika språk. Men då jag inte har koll på japanska så undrar jag om du kan kika på aftonfalk och gärna hjälpa mig att skapa den första artikeln på den japanska översättningen. Vad jag har problem med är vad som skall ingå (kanji?, kinesiska tecken? osv). Översättningen har jag tagit från japanska wikipedia. Mason 15 januari 2008 kl. 11.13 (CET)

Ja jag blir lite fundersam själv, lyckades förstå att det japanska namnet betydde nånting i stil med västlig rötfotad tornfalk med hjälp av tecknena iaf ;) Tyvärr så vet jag inte riktigt hur de brukar skriva artnamn; det vill säga vilket skrivsätt de brukar använda sig av. Sen så brukar vi försöka lägga själva uppslagen under sina kanji-varianter (Kanji är tecken från Kina) även om de inte alltid är vanligast (eller ens finns). Men jag kan försöka skapa artikeln. -Moberg 15 januari 2008 kl. 12.48 (CET)

Lade till kanji (西赤足長元坊) som är lite ovanligare och det vanligare med kana (ニシアカアシチョウゲンボウ) skrev också ut ordet med roomaji (nishiakaashichougenbou) uttal. Det är inte helt bestämt ur japanska uppslag ska se ut, men kanjin ska länkas tecken för tecken med {{kanji}} i alla fall. Kände för att lägga in en Etymologi rubrik så länge, men det är antagligen inte så nödvändigt. Ställ gärna frågor! :) Språkindexet för japanska har vi inte riktigt bestämt hur vi ska dela upp, så därför burkar jag skippa själva indexeringsbokstaven och bara lägga till uppslaget i roten Kategori:Språkindex för japanska istället. -Moberg 15 januari 2008 kl. 13.29 (CET)

Tack, jag skall kika på hur du gjort. Krävs det goda kunskaper i japanska för att få fram roomaji, eller finns det någo enkelt sätt så även jag kan göra det? Mason 15 januari 2008 kl. 14.27 (CET)

Hmm, det finns några tabeller över japanska alfabeten här på wiktionary, men det kan ju bli lite jobbigt att leta reda på alla där hela tiden, hmm. Borde finnas någon bra konverterare som beter sig på samma sätt som den tabellen. Man kan använda sig av nätordboken jisho, mycket bra och lätt! Kryssa bara i "Kana as romaji:"; problemet är dock att de skriver dubbel-o som "oh" och enkel-n som "m" framför vissa konsonanter, (istället för "oo" och "n"). -Moberg 15 januari 2008 kl. 14.40 (CET)

Tack för hjälpen. Jag skulle precis lägga in romaji i alfågel men du hann före, jag hittade nämligen en smidig konverterare: [3]. Mason 15 januari 2008 kl. 15.03 (CET)

Du lade in kanji i översättning, och det såg fint ut! Förutom att det var fel, men det skulle jag kalla japanska wikipedias fel då det inte var likadant i de två artiklarna, antagligen var detta bara ett undantag (学名 betyder lära + namn = vetenskapligt namn), fixade till det iaf.

Bra konverterare, jag hittade bara sämre varianter :P (Se bara upp med att "n" bör skrivar n' framför vokalerna "a" "i" "u" "e" och "o" samt "y". Så att det inte blandas ihop med "na" "ni" "nu" "ne" "no" eller "nya" "nyu" "nyo") -Moberg 15 januari 2008 kl. 15.11 (CET)

PS. Nu ska jag inte förvirra! med "n" menade jag hiragana ん eller katakana ン. -Moberg 15 januari 2008 kl. 15.21 (CET)

He det var lite pinsamt men nu kan jag det. Mina kunskaper i japanska språket är som sagt helt obefintliga (undantaget 学名 som jag nu vet vad det betyder!) så jag är inte helt på det klara när det gäller n'. Men om jag förstått rätt skall jag hålla utkik efter "na" "ni" "nu" "ne" "no" "nya" "nyu" "nyo i romaji om det inte står ナ, ニ, ヌ, ネ, ノ, ニャ, ニュ, ニョ i katakana. Mason 15 januari 2008 kl. 15.38 (CET)

Exakt! -Moberg 15 januari 2008 kl. 16.04 (CET)

Borttagning av klotter

Vid borttagning av klotter, såsom artikeln kiss och bajsmannen (Även en särskrivning, usch... När man väl håller på att klottra skall man väl ändå göra det ordentligt?! Nåväl.), se till att alltid ta bort texten i standardredigeringskommentaren, så att användare slipper se klottret. Speciellt viktigt är det när personuppgifter och annat finns med (som i det här fallet). Då "vinner" ju klottraren, då hon får sitt budskap förevigat i borttagningsloggen. --Andreas Rejbrand 21 januari 2008 kl. 16.36 (CET)

Okej! -Moberg 21 januari 2008 kl. 18.26 (CET)

[4]

Och frasen "Vi har ett ovanligt hårt vatten här i trakten" betyder att "vatten" i den betydelsen är räknebart? ;) Nå, skämt åsido, så kan jag inte tänka mig, eller hitta på googel, någon fras som inkluderar "uppfostran" i plural. Vare sig i konstruktion med "de", "två", "tre", "flera", "många", "dessa"... "Våra uppfostran" får hela en träff medan "vår uppfostran" får 1360. Jag menar, någonstans måste det ju användas i plural? Och skulle du förresten föredra att använda "mycket uppfostran" eller "många uppfostran"? \Mike 18 februari 2008 kl. 12.51 (CET)

Oj, jag vet inte. Det är så svårt. Plural verkar inte alls finnas. Jag tror nog parallellen uppfostran - längtan. Längtan är räknebart! Men det är ju också oräknebart; det kanske även uppfostran är? (både och?!) För jag tycker att man kan säga "en uppfostran" men inte "ett vatten". -Moberg 18 februari 2008 kl. 12.58 (CET)

Ett vatten kan man väl säga? Liksom ett guld. "Ett vitt/rött/glimmande guld", "Ett mjukt/hårt vatten". Likaså en längtan som går långt in i själen och en uppfostran som inte är att leka med. Men nej, räknebart verkar det ändå inte vara. Relaterad förvirrningsdiskussion (se Diskussion:emo), angående vissa substantiv som man _inte_ sätter en/ett framför: Jag är punkare; jag är brevbärare, medan man säger jag är en alkoholist; jag är missbrukare. Vet ännu inte svaret på varför det är så. ~ Dodde 21 februari 2008 kl. 16.06 (CET)

Hmm ja, undra varför det är frivilligt med artikel i "jag är en/ett person". (nej jag tycker inte man kan säga ett guld, eller ett vatten; lika lite som man kan säga en mat.) -Moberg 21 februari 2008 kl. 16.39 (CET)

(Angående "ett vatten": notera att "vatten" även har en räknebar betydelse [vars definition skulle kunna göras mer distinkt] - akta så att de inte blandas samman :) Men "alkoholist" / "missbrukare" / etc. tycker jag fungerar både med och utan obestämd artikel - även om den ena varianten kan vara vanligare (betydelseskillnad?) \Mike 22 februari 2008 kl. 10.08 (CET)

[5]

Nej, "fallera" är ett utrop som används i vissa sångtexter, "fallerera" är verkligen när något går sönder/upphör att fungera. Jag säger inte att det är ett vanligt ord, men det är sannerligen inte utdött. \Mike 20 februari 2008 kl. 14.51 (CET) (EDIT: Kollar i SAOB från 1921, och hittar där bara din stavning... hmmm... men å andra sidan hittar jag ingen googel på "fallera" som inte är en del av ett "falleri fallera" eller "hopp fallera!"... Argh!) \M

Mmm jag tänkte ordet som "går sönder", "något fallerar", har aldrig hört fallerera ;/ ... men utropet saknas ju iofs ^^ -Moberg 20 februari 2008 kl. 17.30 (CET)

Har heller aldrig hört fallerera. Google ger 3500+ träffar på preteritumformen fallerade, medan den bara ger ynka 9 träffar på fallererade. ~ Dodde 21 februari 2008 kl. 16.15 (CET)

[6]

Säker? "Vansklig" använder jag alltid med en (bi)betydelse av "riskabel" eller rent av "farlig" - något som jag aldrig lagt märke till i norskan - och som jag i norska ordböcker inte heller kan hitta belägg för. Jag tror säkert orden är besläktade och ursprungligen haft samma betydelse, men betydelsemässigt verkar de ha gått åt varsitt håll. Såvida det nu förstås inte beror på en dialektal skillnad i svenskan, förstås... \Mike 3 mars 2008 kl. 18.16 (CET)

Ah, det är nog sant, som på danska ju!? Jag kollade bara lite snabbt i NEO som för "vansklig" sa: "svår att klara på grund av stor osäkerhet", men ja, riskabel ingår i betydelsen på svenska. Att flytta det till =etyomologi= är nog bra, för så pass det måste väl vara besläktat? ^^ -Moberg 3 mars 2008 kl. 18.25 (CET)

Obestämd artikel framför definition

Som ny användare på Wiktionary vill jag (på förekommen anledning) fråga vilka regler som gäller på Wiktionary när det gäller den obestämda artikeln 'en', 'ett' framför en definition. När ska 'en/ett' sättas ut resp. inte sättas ut? Grundin 23 mars 2008 kl. 10.56 (CET)

Även jag skulle vilja veta säkert men det här är vad jag tror: Om man på uppsaget Wiktionary skulle ta bot 'en' framför 'internetbaserad fri ordbok' så skulle man kunna misstolka det som att alla fria internetbaserade ordböcker är Wiktionaryer. Att ha med 'en' eller 'ett' i början av en definition används för att göra det tydligt att ordet används för en särskild sort av något. Jag är inte helt säker på det och jag vill också gärna ha ett säkrare svar, men det där var vad jag trodde. "85" 23 mars 2008 kl. 11.20 (CET)

Det är alldeles riktigt. --Andreas Rejbrand 23 mars 2008 kl. 15.51 (CET)

Jag vet inte riktigt, jag går lite på känsla. De saker som det faktiskt bara finns en av i hela världen ska ju ha ett inledande "en"/"ett". Till exempel finns det bara ett land som heter Tyskland, en ordbok som heter Wiktionary, en djurart som heter Lynx Lynx men det finns många olika länder, ordböcker och djurarter... Jag har också efterlyst lite riktlinjer för definitionsutformning men det finns tyvärr ej ännu. -Moberg 23 mars 2008 kl. 16.38 (CET)

re:Botstatus at sv.wikt

Hi Moberg, thanks a lot for letting me know, I will set it to run here too, best regards, --fågel _{(:> )=|} 2 april 2008 kl. 21.11 (CEST)

hesna

Ditt skapade uppslag hesna har ifrågasatts vad gäller utbredning. Vill du kommentera? ~ Dodde 19 april 2008 kl. 17.15 (CEST)

Vidare ifrågasätter jag existensen av blötna, danskna och tråkna. ~ Dodde 25 april 2008 kl. 01.40 (CEST)

Hesna har kommenterats. blötna finns i SAOB. danskna kan nog raderas då jag bara stött på det max 2 gånger. tråkna har jag hört/läst några enstaka gånger, men det är då kanske inte så väldigt utbrett .. osäker där. –dMoberg 25 april 2008 kl. 02.08 (CEST)

Ok, men de tveksamma formerna, åtminstone kanske de bör få någon passande tagg (typ "mindre vanligt") och/eller användningskommentarer. ~ Dodde 25 april 2008 kl. 03.00 (CEST)

Hmm ja. "föga brukat" känns lite föga brukat, så att säga. Dock fungerar formuleringen för mig, men andra kanske vill ha något modernare? :) –dMoberg 25 april 2008 kl. 11.32 (CEST)

bra

tack för att du såg den här missen av mig [7] :) ~ Dodde 20 maj 2008 kl. 18.36 (CEST)

Tack för tacket. Råkade snubbla över det :) –dMoberg 20 maj 2008 kl. 19.15 (CEST)

RE:Välkommen

thanks for the wellcomme.
sorry for my to late.in tyska: I'm Stillgrinz. from stilla and grina (with tyst:I make a little playing) -Tystgrinz 30 maj 2008 kl. 05.18 (CEST)

Kontradiktion

Du säger emot dig själv här: [8] --Andreas Rejbrand 27 juni 2008 kl. 15.26 (CEST)

Hur menar du? Ska jag använda "en" istället för '? –dMoberg 27 juni 2008 kl. 15.38 (CEST)

I definitionen anger du "endast i bestämd form", medan du i exempelmeningen inte använder bestämd form. ~ Dodde 27 juni 2008 kl. 15.42 (CEST)

Fast jag skrev ju produktion' –dMoberg 28 juni 2008 kl. 17.56 (CEST)

(likt vi ska ner till station')

Såg ut som ett typiskt MediaWiki-syntaxfel, dock :) --Andreas Rejbrand 28 juni 2008 kl. 18.34 (CEST)

Jag missade också den extra apostrofen, så med den var det ju korrekt iofs. :) Men tycker nog att det blir tydligare med produktionen, i synnerhet som ordet inte är taggat med slang och eftersom den avhuggna varianten inte presenteras i artikeln. ~ Dodde 15 juli 2008 kl. 17.38 (CEST)

{kanjin}

Tror du att den mall-omdirigeringen kan raderas? Det är bättre när det är entydigt tycker jag. //Skal 15 juli 2008 kl. 10.53 (CEST)

{kanjin} bytte namn till {kanji} och omdirigeringen kan raderas om inga artiklar längre använder den. ~ Dodde 15 juli 2008 kl. 17.34 (CEST)

Allstans

Allstans är inget ord vi behöver som synonym till överallt. Vi har redan det numera sällan brukade allestädes, som skulle kunna väckas från sin törnrosasömn. Föreslår allstans raderas från din lista över saknade ord i svenskan.
Däremot frågar jag mig om det är rimligt med stans som självständigt ord.

Exempel:

Om hammaren inte ligger någonstans i byrån, vilken stans ligger den då?
/ 82.182.149.179 7 september 2008 kl. 07.23 (CEST)

Jag känner inte till och har inte hört ordet "allstans" någon gång, men "stans" används i ett antal uttryck, bl.a. varstans, annanstans, nå(go)nstans, ingenstans. Dessa uttryck kan också skrivas med "stans" som självständigt ord i uttrycket, även om det inte är lika vanligt. Så som sådant förtjänar det förstås sin egen artikel. ~ Dodde 7 september 2008 kl. 11.18 (CEST)

(De ligger utspridda lite var stans.) Jag gillar allstans, låter lite modernare än allestädes :) –dMoberg 7 september 2008 kl. 12.19 (CEST)

(Dodde: jag tog allstans ur luften så inte så konstigt om du inte hört det förut.)

Moahaha, allstans finns nämnt i SAOB ;D Hur ska jag lägga in ordet på wiktionary (samt allestans)? Jag är osäker på vilken sorts "vanlighetstagg" som behövs. –dMoberg 18 september 2008 kl. 19.12 (CEST)

förföriskt enkla definitioner

Vet inte riktigt hur jag ska förklara detta, men jag upplever att du missar poängen med en stor andel av de definitioner du skapar, när du utgår ifrån att sambandet mellan ett sammansatt ord och dess delar är så entydiga och att ett fast samband föreligger mellan orden bara genom dess form av konstruktion. Det gäller förstås även de 30-talet -na-uppslag som du skapade för en tid sedan och en relativ stor andel av del stickprov jag gjort. Just denna gången reagerade jag på ditt sextal -belägga-uppslag (men även exempelvis närbelägen). Jag tar tullbelägga som exempel: belägga är ett ord som NEO ger 6 olika definitioner på och tull ger NEO 5 olika definitioner på. Med så många varianter så är det svårt att konstatera vad definitionsskaparen menade med definitionen. Om jag inte vet vad tullbelägga betyder och slår upp ordet, så blir jag inte så hjälpt av att det betyder belägga med tull när man kan para ihop 30 olika betydelser av ordet. (Nu saknas visserligen en enda definition av belägga, så man kan väl bara hoppas att inte någon av de 5 opassande definitionerna läggs till först). Målet måste vara att skapa så otvetydiga definitioner som möjligt, som dessutom speglar ordets egentliga betydelse - inklusive ordets eventuella laddning, ev i vilka sammanhang ordet används osv - inte ordets bokstavliga betydelse, dvs. den betydelse ordet borde ha ur strikt etymologiskt synsätt. Det blir ofta väldigt missledande, och det är olyckligt. Jag skulle vilja föreslå att du gick igenom alla dina skapade artiklar och funderar på om definitionerna verkligen beskriver vad de borde göra, att de beskriver den faktiska betydelsen, och att definitionen inte innebär tvetydiga tolkningar eller på annat sätt är onödigt svårförståeliga (utgående ifrån att man från början inte vet vad ordet man slagit upp betyder). Och att om du känner dig osäker - markera dina artiklar med kvalitetsmallar. Det gör det möjligt för besökare att bedöma definitionen bättre i väntan på att någon kommer på en bättre definition. Ofta kan man ge en definition direkt på betydelsen med enklare ord (närbelägen behöver inte innehålla "belägen" i definitionen), utan att använda delarna av det sammansatta ordet. Ibland är det lämpligt att använda de ingående orden i definitionen. En vänstersväng är exempelvis så enkelt som just en sväng åt vänster och jag gissar att det är svårt att förklara på något enklare sätt. Men en sänggavel är inte så enkelt som just en gavel på en säng. Gavel har en annan huvudsaklig betydelse. En motorcykel är inte helt enkelt en cykel med en motor på. Ofta kan det bli tydligast om man använder två olika, men ekvivalenta sätt, att definiera ordet. Du förstår förhoppningsvis vad jag menar med mitt inlägg ovan. ~ Dodde 8 september 2008 kl. 06.10 (CEST)

Hmm, jag trodde belägga betydde förse, och inte så mycket mer :/ ... Men det finns ju fler folk för att upptäcka sådant :) –dMoberg 8 september 2008 kl. 07.44 (CEST)

Tack

Tack för dinna hälsning och förlåt mig för min liten kännedom av svenska. Varsågod avhjälp mig varje gång att jag felar, så jag kan lära mig svenska. Tack! Giacomo Volli

Varsågod! Jag hjälper gärna till om du undrar något. –dMoberg 14 september 2008 kl. 21.16 (CEST)

mästare

Hej! Vadan denna redigering? Calandrella 8 oktober 2008 kl. 17.04 (CEST)

Kände för det :) Och så undrar jag om specifikt nationalitetsadjektiv ska nämnas i kapitlet ====Användning====, eller kanske snarare "geografitillhörighetsadjektiv" bör nämnas där? –dMoberg 8 oktober 2008 kl. 17.55 (CEST)

"geografitillhörighetsadjektiv" verkar bättre. Calandrella 8 oktober 2008 kl. 18.33 (CEST)

Förstår nog inte heller den ändringen. Olympisk i "olympisk mästare" är väl varken nationalitets- eller geografiförknippat, beakta även "nationell/internationell mästare", medan "världsmästare" har med geografi att göra men ändå fungerar i sammansättning. Euopamästare och europeisk mästare fungerar båda. Alltså, jag är tveksam till om det just är att man blir mästare i ett land som är relevant för konstruktionen med adjektiv och inte som sammansättning. just det att nån användning behövs över huvud taget, då det mer verkar vara en tillfällighet för användning av ordet att mästerskap som hålls är begränsade till geografiska gränser. Det är nog snarare så att mästare används självständigt om det föregående ordet kan vara i -isk-form. Distriktisk, (inter)nationellisk, herrisk/damisk och boxningisk mästare fungerar ju inte i någon av fallen just därför. ~ Dodde 9 oktober 2008 kl. 18.52 (CEST)

Men nationell mästare fungerar. –dMoberg 10 oktober 2008 kl. 09.57 (CEST)

Ja, jag var nog onödigt snäv - jag tog ju själv exemplet nationell ovan. Men nationell är iallafall ett adjektiv. Distrikt, herre/dam, boxning, klubb osv. har ju inga motsvarande adjektiv, och då kan de inte gärna ta konstruktionen <adjektiv> mästare, utan det blir istället <substantiv>mästare. Det har iallafall inget med geografi eller nationaliteter att göra, utan är en ren språklig egenskap. ~ Dodde 10 oktober 2008 kl. 10.06 (CEST)

Ja, det stämmer ju, dum man kan vara.. :) –dMoberg 10 oktober 2008 kl. 10.08 (CEST)

[9]

Jag funderar på om det bästa är att använda "Se även"-rubriker för det. Det skulle lätt kunna fylla det avsnittet utan att läsaren egentligen begriper vad de har för relation till uppslagsordet. Frågan har visserligen inte kommit upp förut, men jag funderar lite på om man ska göra något liknande som en:wikt använder sig av, i form av en egen rubrik "Descendants" (vad vore en bra svensk översättning?), kanske att placera den som en underrubrik till etymologi-rubriken? Alternativt som ett avsnitt som saknar egen rubrik, fast fortfarande tycker jag nog att det skulle passa bättre under etymologirubriken... \Mike 29 november 2008 kl. 13.52 (CET)

Japp, under etymologi-rubriken är nog bra! Det räcker kanske att förklara lite kort om ordet där. Jag tycker inte det krävs någon sorts rubrik. –dMoberg 29 november 2008 kl. 16.11 (CET)

Diskussion:目覚ます

Tar du, som uppslagsskapare, dig en titt? ~ Dodde 21 januari 2009 kl. 00.55 (CET)

"Etniskt fel"?

:) --Andreas Rejbrand 23 januari 2009 kl. 16.28 (CET)

Etniskt! ;) –dMoberg 23 januari 2009 kl. 19.56 (CET)

matporr...

...känns etablerat för mig. 2370 "råa" googleträffar. Vi kanske borde ha det? Ever wonder 3 juni 2009 kl. 10.23 (CEST)

Det är inget ord som jag brukar stöta på, men du får gärna lägga till det. Jag gillar ordet! :) –dMoberg 14 juni 2009 kl. 19.27 (CEST)

Håller med, gärna inkludera för mig. ~ Dodde 15 juni 2009 kl. 03.48 (CEST)

Ta bort ruta i grammatikmall

...gör man genom att ange parameter=-. Det ska gälla samtliga mallar. Se [10]. //Skal 3 augusti 2009 kl. 20.22 (CEST)

så var det kanske ja ^^ –dMoberg 3 augusti 2009 kl. 21.45 (CEST)

journalism och journalistik

Hej! Jag är från polsk Wiktionary. Vi har ett litet problem nu. Kan du tala mig vilket ord är rätt? Vilket ord betyder på engelska "journalism"? Tack! --PiotrekSzwecja 10 augusti 2009 kl. 13.44 (CEST)

Hi, it's journalistik. –dMoberg 10 augusti 2009 kl. 16.23 (CEST)

Isländsk inspiration

Hej! Inte för att det är min sak egentligen men eftersom jag är intresserad av isländska och är nyfiken av mig måste jag ändå fråga vad ”isländsk inspiration” är till för, den som det står broddgalt under. :) Lundgren8 4 april 2010 kl. 19.21 (CEST)

Jag tyckte det var ett roligt ord på igelkott :P broddgöltur. Isländska verkar så mycket bättre än svenska; inga lånord och kryptiska ord som "subjekt" et.c. :) Tänkte samla på mig lite ord som borde föras in i svenskan. Ord med isländsk bas. –dMoberg 5 april 2010 kl. 00.54 (CEST)

Eller vad sägs om hågbild (idé) ;) Jag är ganska nyfiken på isländska men kan ingenting, verkar ju kul! Hur mycket kan du? –dMoberg 5 april 2010 kl. 00.58 (CEST)

Ah, jag förstår. Jo broddgöltur är ett fint ord. ;) Jag började lära mig det i slutet av oktober och kan lite grunder sådär men utvecklas hela tiden. :) Vore roligt om du började lära dig det så har jag någon att tala med. ;) Angående hågbild så tycker jag att eldhåg för entusiasm är ett klockrent ord som finnes i danskans ildhu. På isländska är det dock samma som för intresse áhugi (sprillans nytt uppslagsord). Jag kan ge dig mängder med resurser och hjälp om du får lust till att börja. :) Lundgren8 5 april 2010 kl. 01.28 (CEST)

Finfint :) Ja jag får se, vet om jag har så mycket tid nu, trots påsklov, haha. Men ja det kan säkert komma till pass, ska tänka på att börja med det! Tills dess får jag läsa dina uppslag här. ^^ –dMoberg 5 april 2010 kl. 01.41 (CEST)

Haha trevligt att veta. :) Om du har lust, ta en titt på dessa. Man blir besatt av isländska ord när man väl börjat. Lundgren8 5 april 2010 kl. 01.50 (CEST)

Får jag lov att ge förslag? Ett av mina personliga favoritord på isländska är uppskrift. :) Lundgren8 29 april 2010 kl. 21.31 (CEST)

Hehe kul, skulle ju passa för vad om helst man skrivit upp, tycker jag, inköpslista? :p –dMoberg 29 april 2010 kl. 22.14 (CEST)

Tja, kanske det. Det har de väl inkaupalisti för eller något istället. ;) Lundgren8 29 april 2010 kl. 22.25 (CEST)

omen

Är du säker på de bestämda formerna för om ([11]} skrivs omet resp omen. Är inte säker själv men kunde inte låta bli en spontan reaktion av tveksamhet. Finns det, vad du vet, några skrivregler som stödjer vissa skrivsätt framför andra? Jag hade spontant använt citationstecken och/eller åtminstone kolon efter "om", ungefär som vid bokstäver. ~ Dodde 16 oktober 2010 kl. 17.08 (CEST)

Ja det är ju inte direkt vanliga och. Kolon hade jag nog också använt. "och:en" "men:et" et c. –dMoberg 3 november 2010 kl. 17.21 (CET)

新

Vad betyder "innehåller delarna:亠, 并, 十, 斤, 木, 立, 辛" Att kanjit innehåller hela sex radikaler?? ~ Dodde 14 april 2011 kl. 08.58 (CEST)

Radikalen här är 斤 (Det är alltid bara en radikal tror jag? Har inte pratat så mycket om dem på japanskan (viktigare i kinesiska tror jag) men har fått för mig att de är uttalsbärande de är betydelsebärande). Resten av tecknet består ju av andra vanliga delar　(som kan stå som radikaler i andra tecken). Så radikalen är väl huvuddelen och resten är bara delar av tecknet. Jag ser tecknet som uppbyggt av 斤, 木 och 立. Se: [12] –dMoberg 14 april 2011 kl. 10.23 (CEST)

omröstning

Det skulle vara bra om du ville delta i omröstningen om fetstilsrad/friställt avsnitt på Bybrunnen... ~ Dodde 15 april 2011 kl. 22.26 (CEST)

volymspecifik

Jag har försett sidan volymspecifik med verifieringsmall avseende substantivet. Kommentera gärna. ~ Dodde 18 april 2011 kl. 07.54 (CEST)

Minns inte för jsut det ordet, vad jag hade i tankarna eller vart jag fått det ifrån. Men det enda jag har att komma med (som jag minns för tillfället) är att vår pedantiska lärare på gymnasiet sa att vi skulle räkna ut ett tunt objekts "areaspecifik". Jag tyckte det lät konstigt då o frågade om det hette så, då sa han att det hette så. :S –dMoberg 18 april 2011 kl. 10.38 (CEST)

Kan inte hitta något belägg för det heller. Engelska "volume specifics" skulle jag isåfall översätta med "volymspecifikation(er)" vilket åtminstone ger några googleträffar. Om det i sig påvisar att det rör sig om etablerade begrepp låter jag vara osagt. ~ Dodde 18 april 2011 kl. 15.04 (CEST)

Etymologi för blöt

Hej Moberg! Citerade Wiktionarys etymologi för blöt i ett Faceookforum, och blev då ifrågasatt angående att det var besläktat med blöt. Jag har inte hittat belägg för det i mina källor, minnsdu varifrån du fick det? Om inget annat sägs så ändrar jag till den etymologi som finns i SAOB och SVETYM. "Från fornsvenskans bløter, "mjuk". Besläktat med "blod", förr i tiden blev man våt av vatten och blöt av blod." ╰ Svenji 14 mars 2015 kl. 14.13 (CET)

Hm... Ifrågasätter du att blöt är besläktat med blöt? --Andreas Rejbrand (diskussion) 14 mars 2015 kl. 17.00 (CET)

Att blöt är besläktat med blod. Jag tog bort mitt påstående; minns inte var jag hört eller läst det. –dMoberg 15 februari 2017 kl. 18.42 (CET)

Japanska kategorier

Diskussion flyttad till Wiktionarydiskussion:Stilguide/Japanska#Japanska kategorier.

biogas

Hej! Angående din kommentar om definitionen: Nästan alla artiklar jag skapar skriver jag egna definitioner till (och använder då egen kunskap, normerande källor eller studier av Korp), men ibland när jag skapar artiklar i områden som jag själv inte behärskar (t.ex. ekonomi eller samhällsvetenskap) och Wikipedia har en definition av begreppet, så kopierar jag Wikipedia-definitionen. Det framgår i så fall, med permalink till WP-artikeln, alltid i min redigeringskommentar (t.ex. i [13]). I det aktuella fallet är jag dock osäker på om det är en slump eller inte att WP-definitionen är så lik din källa. Men det är bra att du är observant! --Andreas Rejbrand (diskussion) 5 februari 2017 kl. 20.43 (CET)

Hej Moberg

Hej Moberg, tack för notisen!

Är det här länk att läsa på mer om mallar? https://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Mallar

PS: Kommer den här frågan upp under "diskussioner" ? Jag är helt ny och wiki's kommentarsystem är helt nytt för mig.

mvh Kevin

Ett uppslag byggs upp så här:

==Språk==
===Ordklass===
{{ordklassförkortning|språkförkortning av ISO (inte nödväntigt för svenska)}}/{{böjningsmall}}
'''uppslagsordet'''
#definition av uppslagsordet

Sen finns det fler saker man kan ha med såsom mallar om semantiska relationer, översättningar och exempelmeningar.

Kommentarsystemet är som följer:

==Ämne==

Text ~~~~~

:Bemötande/svar~~~~

:: Bemötande/svar ~~~~

Och det fortsätter så tills diskussionen är över. Efter kanske runt sex kolon så kan man börja med noll kolon igen har jag sett i alla fall, vet dock inte om det har stöd i Stilguiden.Jonteemil (diskussion) 6 februari 2017 kl. 01.35 (CET) Jonteemil (diskussion) 6 februari 2017 kl. 01.35 (CET)

Om varianter

Hej! När ett ord har två eller fler varianter, eller exakta synonymer, är det bra om man väljer ut det vanligaste ordet av dessa, och sedan låter de andra artiklarna hänvisa till detta. Framför allt gäller detta översättningsavsnittet (om t.ex. sammansättningar också finns i motsvarande varianter så listas t.ex. dessa i samtliga variantartiklar), som bara bör finnas på det vanligaste ordets uppslag. Annars kommer vi med tiden att få olika omfattande översättningsavsnitt på de olika artiklarna, d.v.s. en massa oordning utöver det flerdubbla arbetet. På variant- och synonymuppslagen använder vi {{ö-se}} för att hänvisa till huvuduppslaget. Se t.ex. [14]. --Andreas Rejbrand (diskussion) 12 februari 2017 kl. 14.27 (CET)

Tack för påpekandet. –dMoberg 15 februari 2017 kl. 18.44 (CET)

modultext

Uppdatera detta meddelande så att den pekar ut sida med test också. Kanske något liknande finns även när modulen finns. https://sv.wiktionary.org/wiki/MediaWiki:Scribunto-doc-page-does-not-exist –dMoberg 22 februari 2017 kl. 08.39 (CET)

Sparkad "hot-wire"

Hej

hot-wire ... varför tog du bort översättningen? Taylor 49 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 11.47 (CET)

Misstag. Av någon anledning får jag inte varningar vid redigeringskonflikter. :/ ping@Andreas Rejbrand. –dMoberg 16 mars 2017 kl. 15.27 (CET)

Moduler

Jag tänkte försöka få en liten överblick över modulerna som finns och som används. Jag ser att du har hållt på en del. Kan du hjälpa mig att reda ut detta och kanske att vi kan radera sånt som använts i testsyfte men som inte ska vara kvar? Jag skulle också önska att det som ska finnas kvar skulle kunna få ordentlig dokumentation och i vissa fall tester. ~ Dodde (diskussion) 25 maj 2017 kl. 06.53 (CEST)

@Dodde Ja, men det kan jag nog hjälpa till lite med. Det finns några moduler som helt klart ska bort. Det vore bra om vi fick tillgång till wikidata så vi kunde dela moduler med alla andra språkversioner. Se omröstningen här: Wiktionary:Beer_parlour/2017/February#Proposal:_Implementing_Wikidata_access. Jag vet exakt hur man aktiverar det eller hur man anropar moduler från wikidata, men jag har frågat på Grease Pit så får vi se vad de säger.

Snyggt jobb med modul:sort och testerna. Det var nog trevligt att ha testerna inkluderade i dokumentationen sådär! Fördelen med tester är ju att man enkelt ser om en ändring man gjort förstört någon gammal funktionalitet :) –dMoberg 25 maj 2017 kl. 12.20 (CEST)

Om du har tid att chatta någon gång, vore det nice. Jag har rätt många frågor. ~ Dodde (diskussion) 1 juni 2017 kl. 23.20 (CEST)

Yes det kan vi göra nån kväll när det passar. Nu börjar det bli läggdags för mig dock. Vi hörs! –dMoberg 1 juni 2017 kl. 23.21 (CEST)

Sure! Sov gott! ~ Dodde (diskussion) 1 juni 2017 kl. 23.21 (CEST)

@Dodde Fick du lite chattat med Skalman eller fortfarande chattsugen nån gång? Var? –dMoberg 2 juni 2017 kl. 21.22 (CEST)

IRC funkar, Freenode, #wiktionary-sv ~ Dodde (diskussion) 2 juni 2017 kl. 21.26 (CEST)

Oj, kan vi inte modernisera till discord :P Loggar in via http://webchat.freenode.net/ –dMoberg 2 juni 2017 kl. 21.29 (CEST)

How we will see unregistered users

Hej!

Du får det här meddelandet eftersom du är administratör på en Wikimediawiki.

När någon redigerar en Wikimediawiki utan att vara inloggad visar vi deras IP-adress. Som du kanske redan vet kommer vi inte att kunna göra det i framtiden. Detta är ett beslut från Wikimedia Foundations jurister, för att normer och regleringar om integritet på nätet har ändrats sedan Wikipedia startades.

Istället för IP kommer vi att visa en maskerad identitet. Du som administratör kommer fortfarande ha tillgång till IP-numret. Det kommer också att finnas en ny användarrättighet för de som behöver tillgång till hela IP-adressen för att hantera vandalism, trakasserier och spam utan att vara administratörer. De som patrullerar kommer också att kunna se en del av IP-adressen utan användarrättigheten. Vi arbetar också på bättre verktyg som stöd.

Om du inte har sett sidan tidigare kan du läsa mer på Meta. Om du vill försäkra dig om att inte missa tekniska uppdateringar på Wikimediawikierna kan du prenumerera på det tekniska nyhetsbrevet.

Vi har två föreslagna sätt den här maskerade identiteten skulle kunna fungera på. Vi skulle uppskatta din återkoppling om vilket som skulle fungera bäst för dig och din wiki, nu och i framtiden. Du kan svara på diskussionssidan. Du kan skriva på ditt språk. Föreslagen publicerades i oktober och vi kommer att besluta oss efter 17 januari.

Tack. /Johan (WMF)

4 januari 2022 kl. 19.19 (CET)