ben

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
Ben (kroppsdel)
Wikipedia har en artikel om:
Ben (skelett)

Se även Ben.

Tvärspråkligt

[redigera]
ben

ben

  1. (ISO 639-2) kod för språket bengaliska
  2. (ISO 639-3) kod för språket bengaliska

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av ben 1-4, 6. Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ben benet ben benen
Genitiv bens benets bens benens

Not:

I bestämd form plural dialektalt även talspråkligt bena(s).

Böjningar av ben 5. Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ ben benet
Genitiv bens benets

ben

  1. (anatomi) kroppsdel som djur eller människa går med eller står
    Synonymer: skank, skånk
  2. (kläder) motsvarande del av byxa, byxben
  3. (överfört) hög och smal del (ofta flera stycken) av ett föremål som föremålet står på; föremål som liknar ett ben (1.)
  4. (överfört, bildligt) en av (normalt) flera väsentliga delar som tillsammans hjälper något (t.ex. ett förslag eller organisation) att fungera såsom tänkt
  5. (anatomi) del av ett inre skelett
    Synonymer: knota
  6. (anatomi) kalkhaltigt material som bygger upp skelettet
  7. (dart) del av match
    Synonymer: leg
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Fornsvenska ben, ursprungligen endast i betydelsen skelettdel, senare om kroppsdelen. Besläktat med engelska bone, tyska Bein. Rotbetydelsen torde vara "rak" (jämför isländska beinn med den betydelsen) och ordet är då besläktat med bena.
Besläktade ord: bena (i uttrycket "bena ur": ta bort benen ur en fisk), -bent, av ben
Sammansättningar: bakben, benbrott, benflisa, benhård, benknota, bennål, bordsben, bröstben, fiskben, framben, högerben, köttben, skenben, språngben, stolsben, träben, underben, vadben, vänsterben
Fraser: ha flera ben att stå på, lägga benen på ryggen, stå på egna ben

Översättningar

[redigera]

Franska

[redigera]

Interjektion

[redigera]

ben

  1. (vardagligt) visst, säkert, uppenbarligen; öh, tja
  2. (vardagligt) kort variant av bien (bra)

Lågskotska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

ben

  1. berg
    Etymologi: Ordet är lånat från skotsk gäliska beinn.

Nederländska

[redigera]

Verb

[redigera]

ben

  1. böjningsform av zijn

Turkiska

[redigera]

Pronomen

[redigera]

ben

  1. (personliga pronomen) jag