rum

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även rúm och Rum.

Tvärspråkligt

[redigera]
rum

rum

  1. (ISO 639-2 (B)) kod för språket rumänska
    Se även: ron (T)

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av rum  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ rum rummet rum rummen
Genitiv rums rummets rums rummens

rum

  1. (fysik) utsträckning i två eller fler dimensioner
    Vår tillvaro är starkt präglad av tid och rum.
    tredimensionellt euklidiskt rum
    ett krökt rum
    Sammansättningar: rumsadverbial, rumsuttryck
  2. (byggnadsteknik) avskilt utrymme i byggnad eller farkost med mera
    Lägenheten hade två rum förutom kök och toalett.
    Färjan har ett rum för tungt bagage nere vid bildäcket.
    Sammansättningar: allergirum, allrum, arbetsrum, badrum, bagagerum, barnrum, bergrum, besättningsrum, dagrum, datorrum, dubbelrum, duschrum, enkelrum, familjerum, fikarum, finrum, flickrum, frysrum, förarrum, förhörsrum, förrum, förrådsrum, förvaringsrum, gavelrum, gästrum, hobbyrum, hotellrum, hörnrum, kapprum, klassrum, klubbrum, krigsrum, kylrum, lekrum, lärarrum, matrum, miljörum, motorrum, mottagningsrum, mörkrum, mötesrum, omklädningsrum, panikrum, pannrum, pojkrum, provrum, rumsnyckel, rumsren, sammanträdesrum, skyddsrum, skötrum, soprum, sovrum, spelrum, stora rummet, stridsrum, styrelserum, säkerhetsrum, tjänsterum, torkrum, transmissionsrum, tv-rum, vardagsrum, vilorum, vilrum, vindsrum, väntrum
    Hyponymer: garderob, hall, källare, kök, sal, tambur, toalett, vind
  3. (rumsuttryck) den plats som står till buds, tillgängligt utrymme
    Det fanns inte rum för dem på härbärget.
    Vi gick och lämnade därmed rum för två andra.
    Det fanns bara rum för tre bakom vattenfallet.
    Alla som ville delta i dramaövningen fick inte rum därinne.
    Jämför: plats, utrymme
    Sammansättningar: andrum, armbågsrum, grottrum, hjärterum, husrum, hålrum, lastrum, livsrum, luftrum, mellanrum, rumsavdelare, rumsavskiljare, rumslig, rådrum, stjärterum, svängrum, tomrum
  4. (matematik) en mängd som getts ytterligare något slags struktur
    Det åskådliga rummet R3 är kanske det vi har lättast att föreställa oss, tätt följt av planet R2 och linjen R1.
    Sammansättningar: Banachrum, Hausdorffrum, Hilbertrum, Minkowskirum, affint rum, egenrum, euklidiskt rum, fasrum, funktionsrum, kompakt rum, nollrum, sammanhängande rum, vektorrum, åskådliga rummet
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Gemensamt germanskt, från substantivering av adjektiv rum.
Besläktade ord: rumslig, rumstera
Se även: rymd

Översättningar

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

rum

  1. (ålderdomligt) land- eller sjöområde som är öppet och fritt definitionen beskriver ett substantiv, inte ett adjektiv
    Etymologi: Gemensamt germanskt, rotbesläktat med latinets rus (landsbygden). Se rustik.

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av rum  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ rum rummet rum rummene
Genitiv rums rummets rums rummenes

rum n

  1. rum, del av byggnad
  2. rum, (avgränsat) utrymme
  3. rum, rymd, volym
  4. (yttre, världs-) rymd
    Tror du på, at der er liv i rummet?
    Tror du, att det finns liv i rymden?

Engelska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

rum

  1. (slang) konstig, udda

Substantiv

[redigera]
Böjningar av rum  Singular Plural
Nominativ rum rums
Genitiv rum's rums'

rum

  1. rom; en spritdryck

Italienska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

rum m

  1. rom; en spritdryck

Polska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

rum m

  1. rom; en spritdryck

Portugisiska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

rum m

  1. rom; en spritdryck

Tjeckiska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

rum m

  1. rom; en spritdryck

Tyska

[redigera]

Adverb

[redigera]

rum

  1. (vardagligt) omkring
    Fraser: verkehrt rum