söder

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Söder.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av söder  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ söder södern
Genitiv söders söderns

söder

  1. ett av de fyra huvudväderstrecken; en av de fyra grundläggande navigationsriktningarna på jorden: nedåt om jordklotet placeras med Nordpolen överst och Sydpolen underst
    Synonymer: syd
    Antonymer: norr, nord
    Etymologi: Av fornsvenska suþer. Bildat som en komparativ till stammen i sunnan, troligen ett substantiv med betydelsen "sol", se söndag. Besläktat med isländska suðr, norska sud, engelska south och tyska Süd.
    Besläktade ord: sunnan, södra
    Sammansättningar: söderifrån, söderut
    Se även: norr, nord; öster, öst, ost; väster, väst

Översättningar

[redigera]

Adverb

[redigera]

söder

  1. i riktningen mot Sydpolen
    Danmark ligger söder om Sverige

Översättningar

[redigera]